
”Hur fan ska vi komma ut på andra sidan av det här”. Orden kom från en av mina kunder och det han syftade på var naturligtvis det senaste årets totala kaos kring den pandemi som är en del av vår vardag. Han är inte ensam att fråga sig det här, det kan vi i alla fall konstatera. Men det är ju en otroligt intressant fråga. Vad är det som väntar och hur ska vi navigera i det ?
Jag menar – vad är det, på riktigt, vi kommer att bli tvungna att förhålla oss till, för att kunna accelera framåt. Utmaningen är ju dessutom gigantisk med tanke på att vi sedan redan innan egentligen inte fattar så bra beslut som vi faktiskt tror om man tittar rent beslutspsykologiskt. Hur ska vi ens förstå en ny verklighet och framför allt hur ska vi motivera våra medarbetare varav en stor del innerst inne går och hoppas på att allt ska bli som förr igen (i gott sällskap av ett antal chefer).
När pandemins ok väger tungt på våra axlar och ställer hela branscher inför nya utmaningar dagligen är det som skadat oss mest kanske inte pandemin i sig (med respekt för alla som tragiskt förlorat sina liv eller förlorat sina verksamheter). Snarare sårbarheten. Insikten om att det var så enkelt att vända allt på ända, att få affärsmodellen att förlora fotfäste och intäktsmodellen att ge vika.
Hur det kommer att påverka oss i framtiden är osäkert. Vissa trender har påskyndats såsom digitalisering av olika tjänster, distansarbete, det kontantlösa samhället etc. De har kommit för att stanna. Förändringsmässigt står vi nu inför en jättelik vägtull men människans bästa gren är inte att hantera oförutsägbarhet och okontrollerbarhet. Nu ska vi verka i det nya normala. Frågan är bara – vad är det nya normala ?
(ref Karestan Koenen, Patricia Lustig)