Utvalt

Kan vi hoppas på att Generation Z är mer Generation AI än de själva förstår?

Photo by ThisIsEngineering on Pexels.com


Företaget Demoskop genomförde under sommaren 2023 en undersökning på uppdrag av Fryshuset och Samsung Electrics Nordic kring hur unga i Norden ställer sig till AI och Metaverse. Undersökningen pekade på att 29% av ungdomarna sade sig använda AI hjälpmedel en gång i veckan och 16% varje dag. 35% av killarna i gruppen och 24% av tjejerna ansåg sig ha kunskap om, använde sig av, och ville påverka, utvecklingen av AI och Metaverse.
Samtidigt pekar utomnordiska undersökningar på att fler Millenials (generationen innan Gen Z, födda 1981-95) uppvisar en mer ”hoppfull” syn på AI än Gen Z (41% mot 31%). I de utomnordiska undersökningarna fick svar som ”nervösa” och ”berörda” höga värden hos Gen Z när de fick frågan hur de förhöll sig, och såg på AI tekniken ur ett framtidsperspektiv. Det indikerar en minst sagt avvaktande hållning mot tekniken hos den yngre generationen. Så många som 68% av Gen Z menar tex att de blir skrämda av framsteg inom teknik som replikerar mänskliga förmågor.
Kanske är det här just här anledningen finns till att många unga verkar uppleva att de befinner sig i ett sammanhang där AI inte kommer att ha så stor inverkan på deras liv. Inom vård och medicin uttrycker unga studenter det som att ”man kan få hjälp att skriva sina journaler” när de tillfrågas om AI i relation till sitt framtida yrke. Samtidigt pekar ett antal undersökningar på att AI är mer korrekt än den mänskliga faktorn med att ställa diagnos och kommer att kunna användas till saker som att att analysera medicinska bilder, ställa diagnoser och förutsäga patienters hälsotillstånd. Inom skola och utbildning anser många studenter att det ”alltid måste finnas en lärare” men man glömmer bort att fundera över hur automatiserad bedömning av elevarbeten och virtuella lösningar kommer att kunna förbättra elevprestationer och optimera undervisningen. Så kanske finns läraren men frågan är hur lärarrollen kommer att se ut. Inte som idag i alla fall.
Men precis som AI-tekniken i början var inriktad på smal intelligens och enstaka uppgifter, var tidigare generationer av teknologianvändare begränsade till sina upplevelser. Generation Z, å andra sidan, har haft förmånen att växa upp i en tid då AI-tekniken har blivit alltmer mångsidig och sofistikerad. De har aldrig känt till en värld utan den digitala revolutionen och har därför en naturlig känsla för den digitala miljön som äldre generationer helt enkelt inte kan mäta sig med. De borde rimligen vara mer öppna för vad som komma skall. Men saker är inte alltid som man tror.
Hur som helst – det här förhållandet gör att jag alltmer ofta börjat ställa mig frågan om det verkligen finns en djupare förståelse hos Generation Z när det gäller deras förhållande till AI.
Om inte – vilken betydelse får det för samhället om de blir en sorts passiva mottagare istället för innovatörer och entreprenörer som bidrar till att ändra spelplanen?

https://fryshuset.se/nyhet/ny-rapport-en-stor-andel-unga-i-norden-tror-att-ai-och-metaverse-kommer-att-paverka-samhallet-positivt

https://www.linkedin.com/pulse/how-do-gen-z-millennials-really-feel-ai-ypulse/

Utvalt

Har Gen Z en skev syn på arbete?


För en tid sedan så skrev jag ju här i bloggen om att det var dags att sluta curla Generation Z. Det är därför med viss igenkänning jag nu läser i Daily Mail om hur arbetsgivare i Storbritannien på riktigt börjat ledsna på denna generation. Upplevelsen är att de är ointresserade av att arbeta, dåliga lagspelare, och att de är allmänt entitled. Trots erbjudande som gratis veganska luncher är de minst sagt motvilliga till att återvända till skrivbordet på arbetsplatsen. Eftersom många av dem tillbringat sina sista studieår eller första arbetsår präglade av nedstängningar och där arbete varit synonymt med att ”ringa in”, tror många arbetsgivare nu att detta givit dem en skev mentalitet till vad som förväntas av dem på jobbet.
Själva upplever Gen Z att de gör minst lika mycket ”hemma vid köksbordet som på jobbet”enligt arbetsgivarna. Problemen i samband med det är dock flera, dels synen av att det faktiskt är en rättighet att jobba hemifrån, men också att man sätter den egna personen i fokus och inte tänker på att man är del av en helhet. Ett annat problem är också att man helt enkelt inte ser jobbet som något där syftet är att man faktiskt ska leverera. Höga sjuktal och en sjunkande produktivitet inom offentlig sektor är något man nu måste ta itu med i Storbritannien där man till och med funderar över att införa regleringar för att komma åt ”tisdag till torsdags kulturen”.
Men – frågan är vad Generation Z:s nya sätt att se på arbete egentligen står för – är det ett egentligen självklart sätt att se på arbete i en ny tid, eller är det uttryck för bristande koncentrationsförmåga och social kompetens, allt framvuxet ur ett samhälle där tristess lättast avhjälps med ett snabbt klick in i ett nytt sammanhang.
Kanske måste arbetsgivarna tänka om. Generation Z är ”sig själv nock”. De vill umgås på sina egna villkor. Istället för att förvänta sig att de ska vara mer produktiva i ett kontorslandskap med balla gemensamma samlingsrum, så kanske de mer skulle uppskatta sitt eget rum med mysfaktor där de kan lägga upp fötterna på soffbordet när de vill och frottera sig med andra IRL när de vill. Vem vet, det kanske till och med skulle slå den veganska lunchen.
Tillbaka till framtiden, eller vad säger man.
https://www.dailymail.co.uk/news/article-12556887/KPMG-working-home-free-meals.html

Utvalt

Är vi för sent på bollen?

Filea filmer finns att se i artikeln i Daily Mail, se länk nedan


Behöver nationers ledare och regeringar lägga sig i utvecklingen av AI? Svaret på den frågan är ja – i alla fall enligt Oliver Dowden, Storbritanniens vice premiärminister. AI:s förmågor utvidgas ständigt. Även om det tar en betydande tid att utveckla AI-system, vilket det är vi människor som gör så måste man vara på det klara med att AI kommer att föra med sig både ont och gott menar Dowden. Och – vi måste vara förberedda för båda. I november kommer ett AI-säkerhetstoppmöte att genomföras i Storbritannien där frågorna kring möjligheter men också risker för cyberattacker, förmåga att underminera bio-security (bio-säkerhet), och inte minst risken att förlora kontrollen till maskinerna i sig ska, lyftas upp.
Dowden sätter också fingret på en mycket viktig faktor – tidigare ledare har kunnat reagera på den tekniska och vetenskapliga utvecklingen ur ett retroperspektiv och sedan införa regleringar. Idag är situationen annorlunda eftersom reglering och styrning måste utvecklas i en parallell process med den tekniska utvecklingen. Ändå halkar den globala regleringen för närvarande efter nuvarande framsteg menar Dowden. Det innebär att det måste finnas en viss kontroll över AI-utvecklingen även om den sker hos icke statliga aktörer och att man måste hitta lösningar och avtal ur ett världsomspännande perspektiv. Risken är om inget görs att AI kan destabilisera världsordningen.
Sannolikt är det mer än ett teknikföretag som lyfter ett ögonbryn när de hör vad Dowden säger. Klart är i alla fall att det kommer att bli oerhört intressant att följa vad som kommer ut av AI-säkerhetstoppmötet i november, där världsledare och tekniska chefer deltar. Men som vanligt med toppmöten vet man inte vad som kommer ut. Blir det en ny kostym eller en fingerborg?
Oavsett vilket så kommer vi att få se fantastiska lösningar tack vare AI. Jag kan inte nog se fram emot det. Men i ärlighetens namn vet jag inte vad man ska vara mest orolig för, att tekniken blir smartare än vi eller en tillräckligt smart teknik i händerna på fel person i en värld utan regleringar.


https://www.dailymail.co.uk/news/article-12550829/AI-world-order-deputy-prime-minister-United-Nations.html

Utvalt

Kanske var spelutvecklare inte det bästa rådet du fick

Photo by cottonbro on Pexels.com

Det går fort nu. Fortare än vi kan förstå till och med. Under de senaste åren har mer än en ung person fått rådet att bli spelutvecklare enligt principen ”det är framtidsjobbet”. Ja tills för fem år sedan var det kanske det, till viss del fortfarande kanske. Men nu händer det som alla de som gav de goda råden borde ha insett. AI tar över jobben. AI gör samma jobb som en människa bara betydligt snabbare, tekniskt skickligare och betydligt effektivare. Det ger fantastiska möjligheter för ett företag, men människorna får stryka på foten. Ett exempel på detta är företaget Mindark som ersätter delar av sin personal med AI. Syftet? Att skapa bättre effektivitet och på så sätt öka möjligheterna till framtida aktieutdelningar.

Andra exempel är företaget Dukaan, ett indiskt startup som har minskat sin supportpersonal med 90% efter att ha integrerat en artificiell intelligens (AI) chatbot i sin verksamhet. Summit Shah, grundare och vd beskriver det som en tuff men nödvändig process och där resultatet talar för sig själv – till exempel gick tiden från första svar från 1m 44s till instant! Upplösningstiden gick från 2h 13m till 3m 12s och kundsupportkostnaderna minskade med upp till 85 %.

Framtidsjobb var det ja.

https://twitter.com/suumitshah/status/1678460567000850450?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1678460567000850450%7Ctwgr%5E2f55405e446589b8e4cd43f23e5579eaf2e7e675%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fstlawyers.ca%2Fblog-news%2Fceo-replaces-staff-with-ai-chatbot%2F, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4oAKWe/halften-av-de-anstallda-sparkas-ersatts-av-ai

Utvalt

Hur hittar ”gårdagens företag” värde i AI?

Photo by Suzy Hazelwood on Pexels.com

Maskininlärning har förändrat, och kommer att fortsätta förändra affärsreglerna. Att i princip varje företag måste implementera AI i sina kärnprocesser för att vara med i matchen blir allt mer uppenbart Men för alla företag framstår det inte lika självklart med omställningen. Man förstår inte när och heller kanske inte hur det ska gå till. ”Det känns för dyrt”. ”Det passar inte alla” är då vanliga argument. Man ser visserligen att det finns ett värde. Men sedan är det stopp.

Problemet är att vi redan lever ”lite” i AI-eran men vi ser det inte riktigt. Vi existerar genom ett antal transaktioner och tjänster där enkelhet och snabbhet kombinerat med precision är självklara värden. Det tar vi för självklart och ”inte som AI” eftersom det sker seamless på daglig basis och är något vi vant oss vid.

Men redan i slutet av nittiotalet, i samband med de första darrande stegen av digitaliseringen, började vi prata om att kunderna blev alltmer kräsna och förväntade sig service utöver det vanliga. Jag vet inte hur många workshops jag genomförde med kunder som i sin tur behövde tänka om och lära sig att närma sig de egna kunderna på ”nya sätt”. På samma sätt är det idag – fast mer komplext. Idag när dina kunder handlar förväntar de sig den bästa upplevelsen i varje upplevelse de har. Du klarar dig liksom inte på tur eftersom det finns både förväntan och frustration i varje transaktion. Problematiken är att om du som ledare fortsätter att tänka ”frånkopplat” så ökar inte bara risken att du blir frånåkt av dina konkurrenter med expressfart. Dina kunder kommer att vända sig till andra aktörer som erbjuder dem precis det de vill ha – den bästa, enklaste, minst insatskrävande, spännande och mest ”socialt mediavänliga” upplevelsen de kan få.

Är du absolut säker på att du kan ge dina kunder det utan inblandning av AI i några processer så kör.

I annat fall – för att se värde måste du förstå värde. Du måste förstå vad du tackar nej till och vad det för med sig om du gör det. Det är inte konstigare än att du måste kunna läsa en årsredovisning för att förstå den. Det som måste till i ”gårdagens företag” är därför inlärning. Så sätt dig och din ledningsgrupp i ”skolbänken” (eller börja i alla fall läsa på och reflektera). Ingen behöver bli fullfjädrad ingenjör men i alla fall komma ut med en gnutta bättre förståelse. Varje chef och varje medarbetare behöver ha ett digitalt tänkesätt, de måste förstå i alla fall övergripande hur AI tekniker fungerar. De måste också förstå hur de används. Utöver det måste de förstå och vara beredda att delta i de förändringsprocesser du behöver göra när AI ska implementeras.

Nu kan ni gemensamt skapa värde i ditt företag.

https://hbr.org/2023/08/ai-wont-replace-humans-but-humans-with-ai-will-replace-humans-without-ai, https://www.welovethe90s.se/sa-har-internet-utvecklats-sedan-90-talet/, Mike Walsh: The Ai future of Business

Utvalt

Klarar du att gå i takt med AI och Molnet?

Image by Gerd Altmann from Pixabay

Upplever du också att AI ”hänger över dig som ett mörkt moln” som du egentligen borde utnyttja men inte riktigt vet hur, är du i gott sällskap. Även om Stockholmare och höginkomsttagare är de som anser sig veta mest om AI i vårt avlånga land (46% i respektive grupp), följda av universitets- och högutbildade (39%) så uppgav majoriteten av svenskarna (56%) att de hade ganska liten kunskap om AI i en undersökning gjord av Bolagsverket 2022.

Samtidigt ser fler och fler företag alltmer AI som en ”vägledande kraft”. Det gäller så gott som alla branscher.
Själva tricket med AI är ju att den omvandlar stora datamängder till användbara insikter, och fort går det. Tag bara Chat GPT som spottar ur sig en text på nolltid. Blev inte texten bra? Då är du sannolikt en kass prompter. AI:n visar vägen och vi följer, blir mer exakta och lär oss vartefter vad som krävs (skulle det inte vara tvärtom?) Men det är inte om det den här texten ska handla, utan det faktum att all data som genereras via AI lagras och bearbetas i Molnet. Det är intressant.
Man behöver ju inte ligga högst på WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale IV) för att förstå att avsevärda synergier finns att hämta genom att förena de två. Genom att kombinera AI och molnberäkning skapas smidigare, snabbare och mer effektiva lösningar. Molntekniken tillhandahåller den nödvändiga lagringskapaciteten och beräkningskraften, medan AI tillför intelligens. Det innebär att varje beslut blir datadrivet, varje lösning blir skräddarsydd och att varje innovation som görs tar oss ett steg närmare en värld där tekniken inte bara hjälper utan förstår och förutser när dessa båda ”sammansmälter”.
Hade vi haft nytta av en sådan lösning under covid? ”Ja” är svaret. Hade vi haft en hälsoapp som tidigt hade givit oss information om att ett influensautbrott var på väg och vilka försiktighetsåtgärder vi borde vidta så hade det kanske inte blivit någon pandemi. Tekniken finns och synergierna ger oss oanade förutsättningar. Integrationen av AI och molnteknik driver innovation, omvandlar branscher och ger också nästa generation av utvecklare unika möjligheter. Framtiden är här. Vi står inför en av vår tids största strukturförändringar. Hur ser ditt företag på möjligheterna?


https://www.itweb.co.za/content/RgeVDqPRwDz7KJN3, https://www.techmahindra.com/en-in/blog/the-synergy-of-ai-and-cloud-computing/, , https://ts2.space/en/the-synergy-between-ai-and-the-cloud-reshaping-industries/, https://bolagsverket.se/download/18.6e6c29d18481cff0f2214/1670481583044/svenska-folket-och-ai-2022.pdf

Utvalt

Hur många av dina medarbetare kommer att ha ett jobb 2030?


Många jag möter har till sist börjat inse att det händer saker på arbetsmarknaden. Frågor jag ofta får är därför: hur kommer det att se ut ? Vilka jobb kommer att försvinna inom ”närtid”? Hur kommer det att bli? Svaret på det är som vi alla vet att många jobb kommer att försvinna. Men ännu fler jobb kommer att delvis automatiseras eller ersättas av robotar. Det innebär att vi måste göra det vi egentligen inte är bäst på nämligen tänka om och förändras.

Ökad polarisering
Klart är att vi kommer att få se en alltmer ökande polarisering på arbetsmarknaden – i förlängningen kommer en del människor att ha mer ”normala” jobb och vara bra på dem, en annan del kommer att ha inte så normala jobb och de kommer till exempel att utföra samhällstjänst. En stor del eller stora delar av ”vanliga” jobb kommer att ha automatiserats och vi börjar alltmer närma oss 80/20 samhället. Uppsidan av omstruktureringen är att arbete bli säkrare och mer givande i ”framtiden”. Baksidan är att när en del av människors arbete ersätts av robotar, främst inom låglönearbeten så riskerar delen av arbetet som blir kvar att utföras av mänsklig kompetens att bli än mer repetitiv och mer isolerad.

Företaget Amazon som ersatt hundratusentals arbetstimmar med robotar kan nu ha större lager, packa snabbare och reducera sina kostnader. Samtidigt rapporteras en ökning av arbetsskador hos mänskliga medarbetare. Frågan är bara om det är intressant i ett företag där man lägger till ca tusen robotar om dagen och räknar med att ha fler robotar än mänskliga medarbetare år 2030 (man har f ö redan ca 500 000 robotar i sin verksamhet).
Oavsett vad vi tycker om detta – i samband med att allt fler jobb görs av robotar kommer ett nytt landskap för låginkomstjobb att växa fram. Det innebär att många låginkomstarbetare står inför minst sagt stora utmaningar. Hur förbereder du din organisation? Eller tror du att just ditt företag sitter säkert?

Lars Rinna, M Walsh, https://www.iffs.se/nyheter/ai-for-manniskor-eller-manniskor-for-ai/, https://fortune.com/2023/02/01/cathie-wood-robots-amazon-automation-ai/

Utvalt

Vägen till Gen Z:s plånbok

Bild av cottonbro studio: https://www.pexels.com/sv-se/foto/mode-vanner-skola-staende-6217826/

Framväxten av Gen Z som en inflytelserik konsumentgrupp blir alltmer påtaglig. Men det är en spretig grupp. Samtidigt som man värderar hållbarhet och ansvarsfull konsumtion är man rädd om plånboken. Samtidigt som man är underkastad ”märkeskraften” vill man vara individuell, jobbmässigt värderar man sin frihet men vill känna sig trygg, och samtidigt som anslutningsmöjligheter är viktiga, strävar Generation Z också efter integritet och bävar för att bli digitalt överexponerade. Lägg till att optimism och impulsivitet är det som driver dessa digitala infödingar i deras köpbeslut och fram träder inte helt självklara förutsättningar.
Vägen till Gen Z:s hjärta är alltså ingen enkel ekvation, men klart är att de företag som hittar lösningar där ekonomiskt ansvar inte står i konflikt med hållbara val, individualitet inte står i konflikt med märkeslojalitet och integritet inte står i konflikt med digital överexponering kommer att vara vinnare på marknaden.
Framväxten av Generation Z som en ekonomisk drivkraft är uppenbarligen något som inte kan ignoreras. Hur gör ditt företag för att ta tillvara och möta deras preferenser?

Mc Kinsey, M Walsh, Djafarova, E. & Foots, S. (2022). Exploring ethical consumption of generation Z: theory of planned behaviour, Na-kd lanserar second hand-plattform för generation z.https://www.di.se/digital/na-kd-lanserar-second-hand-plattform-for-generation-z/ Djafarova, E. & Bowes, T. (2021). ‘Instagram made Me buy it’: Generation Z impulsepurchases in fashion industry. Journal of Retailing and Consumer, mfl

Utvalt

SMRT – ett smart exempel på partnerskap

Ett bra exempel på samarbete för att bättre ta sig in i ett nytt affärssammanhang är exemplet med företaget SMRT. Dr. Ayesha Khanna, CEO of ADDO AI samt expert inom AI, fick (redan 2018) i uppdrag av företaget SMRT, ett företag inom kollektivtrafik i Singapore, att hitta en ny och innovativ affärsmodell. Företaget upplevde att de var utsatta för ökad och annorlunda konkurrens från bland annat Uber. Nu ville de hitta ett bättre sätt att möta och serva kunden.

Efter ett inledande arbete tillsammans insåg Khanna att vad företaget behövde var ett helt nytt sätt att se på resan. Hon föreslog därför att man skulle tänka om helt och hållet och se resan som en ”digital upplevelse”. Själva resan skulle vara utgångspunkten och allting under kundens resa till sitt slutmål skulle vara sammanlänkat oavsett om det var en bil, en buss eller ett automatiserat fordon. Kunden skulle själv kunna bestämma genom en enkel app hur han eller hon ville ta sig fram. Appen skulle också tala om hur kunden skulle resa och med vilket fordon för att få den snabbaste och bästa resan skräddarsydd för just den. Kunden skulle också vara helt säker på att när bussen stannar så står taxin och väntar eller att tillexempel en cykel är bokad. Betalning skulle ske på ett ställe i appen. I samband med detta formulerade SMRT också ett nytt Brand Promise: ”Medborgarna kan ta sig från a-b genom att använda vilken typ av fordon som helst, och betalningen sker smidigt och enkelt via mobilappen”. När tankearbetet var klart återstod bara att starta arbetet med implementering av det nya synsättet. Något som inte var lika enkelt och självklart som man först trott.

Efter den lite omstörtande insikten att företaget SMRT behövde se annorlunda på sig själv och kundens resa, inleddes ett omfattande utvecklingsarbete. Det visade sig ganska snart att problematiken för SMRT var just att företaget hade svårt att se sin nya roll – det var helt enkelt svårt för ledningen att se på sig själva och verksamheten på ett så nytt och annorlunda sätt. Behovet av att automatisera, integrera och samarbeta med många olika företag var svårt att ta till sig. Allteftersom arbetet fortskred blev det allt tydligare att det var långt ifrån självklart att göra den mentala resa som behövdes för företaget. Framförallt var det svårt att implementera synsättet, och det som verkade enkelt utåt för kunden var svårt bakom kulisserna. Det som var mest omtumlande för företaget var att de blev tvungna att börja förhandla med andra företag och organisationer, reda ut frågor kring dataaccess, identifiera frågor som; ”vem äger kunden, och vem ska ha mest betalt för en viss sträcka”. Men när allt var gjort och alla hinder var överkomna var lösningen storslagen. SMRT hade integrerats med aktörer som bussar, tåg, bildelning, cykeldelning, scooterdelning, automatiserade förarlösa bilar, och ”on demand shuttles”.

Det är inte svårt att föreställa sig hur många risker det fanns med det arbete som SMRT gjorde. Låt oss till exempel leka med tanken att ledningen inte haft så stor vilja att vara framsynta, och därmed, i ett läge när de egentligen önskade mer kontroll, hade förmågan att göra tvärtom och våga kasta sig ut i det okända. Alternativet hade ju varit att göra det som tidigare varit en ganska säker väg till framgång att utveckla verksamheten, nämligen att helt enkelt extrapolera från det förflutna. Vad hade hänt då? Säkert hade man fått några av sina processer mer effektiva än innan men hade man flyttat sin verksamhet in på morgondagens arena och mött morgondagens kundkrav? Med största säkerhet inte.

Utan modiga ledare som hade förmågan, viljan och modet att ”tappa kontrollen” och helt tänka om sin affärsmodell hade utvecklingsarbetet aldrig kunnat genomföras. Har du vad som krävs för ditt företags resa in i morgondagen?

https://www.smrt.com.sg/About-SMRT/Our-Identity, https://www.smrt.com.sg/Portals/0/InvestorRelations/SMRT-Group-Review-2018-2019.pdf

Utvalt

“Talang vinner tävlingar, men samarbete och intelligens vinner turneringar.”

Bild: Anja, Pixabay. CItat ovan: MIchael Jordan

Ända sedan vi lämnade jordbruket och klev in i fabrikerna har företag försökt att organisera sig med målet att säkerställa optimal effektivitet. Här har många intressanta aktörer satt sina spår, Henry Ford som tyckte att alla kunder gärna själva fick välja färg på bilen ”bara den var svart”, till Fredrick Taylor (grundaren av Scientific Management) som i sin iver att skapa effektivitet försökte knäppa västen med vänster hand samtidigt som han rakade sig med höger. (Målet var att komma under två minuter. Antalet skärsår uppvägde dock inte det hann vann i tid. Det tar ju tid även att sätta på sig plåster).

Även om tiden har gått strävar vi av naturliga skäl fortfarande efter att uppnå effektivitet i var och en av våra verksamheters affärsfunktioner. Syftet har också varit att leverera väl definierade produkter och avgränsade tjänster.

Men idag är inte som igår och i princip ”alla” företagsledare vet att vi inte kan fortsätta utgå ifrån hur det varit.

Ändå fortsätter många produkter och lösningar att se ut och levereras på exakt samma sätt som de alltid har gjort.

För att ta ett exempel – ska du åka tåg från en ort till en annan så beställer du ju dina biljetter via en digitaliserad tjänst på nätet. Det är inte speciellt enkelt och ganska frustrerande med allt som ska fyllas i och väljas, men du slipper i alla fall sitta i telefon som förr i tiden. Men – om du vill ta dig till eller från tågstationen så får du lösa det på egen hand. Antingen genom en app i mobilen eller genom att helt enkelt gå och ställa dig i regnet på taxistationen.

Hur svårt skulle det kunna vara att du kunde lösa alltihop med ett enda litet klick? Vad skulle krävas av de företag som i så fall skulle leverera den tjänsten? Svaret på den frågan är inte enbart ny teknik, svaret är heller inte ett utökat antal människor i någon av verksamheterna som skulle beröras. Svaret är ett nytt mindset och det som i stor utsträckning kommer att ta många företag in i framtiden – samarbete.

Utvalt

För sent ska syndaren vakna!

Photo by Andrew Neel on Pexels.com

Vikten av att vi för en aktiv dialog om AI i samhället och att politikerna ser sitt ansvar är ju något jag skrivit om här i bloggen under det senaste ett och ett halvt året. Därför är det intressant att se att media nu till sist vaknat i frågan. Det är därför jag med viss förundran läser i Aftonbladet att Elon Musk (som ju varnat för riskerna med AI under lång tid) tillsammans med forskare och ansedda tech-ledare från olika länder, skriver ett öppet brev till länders regeringar där de lyfter fram riskerna med AI. Rädslan är att vi utvecklar något som vi inte kan hantera menar de. Därför bör AI utvecklingen av system starkare än den senaste modellen GPT-4 sättas på paus. Ett race där tech-bolagen stressas till att vara först med att släppa vassare och vassare produkter gynnar ingen. Tvärtom gör det att riskerna ökar och på bara några års sikt kan teknikens intelligens överstiga människans menar man vidare (något som ju för övrigt forskarna tidigare hävdat inte skulle kunna hända förrän 2050 någon gång sådär, men mest sannolikt aldrig).

Helt ärligt – hur kan det här komma som en överraskning. Var det verkligen någon som var det minsta påläst som inte trodde att det skulle bli såhär. Och vilket ansvar har våra politiker när de valt att inte sätta sig in i en fråga som kan ändra hela vårt samhälle och på sikt vår syn på själva innebörden av att vara mänsklig. När tänker de lämna baksätet? Trodde de på fullt allvar ”att nu är det internet – fast lite bättre”.

Risken och valet från våra beslutsfattare att inte prioritera att sätta sig in i frågan är att de väntar tills det är försent, eller rättare sagt tills de med förvånad min väntat så länge att de blir systematiskt manipulerade av en algoritm de inte förstår.

Utvalt

Sluta curla Gen Z

Image by Sly from Pixabay

Lyssnar just nu på en bok. ”Hästpojken”. Den handlar om en idag skicklig och välkänd svensk ryttares väg till framgång. Att rida som ung kille var långt ifrån någon självklarhet under uppväxten och vägen var stundtals krokig. Men – det är inte det som är det intressanta i det här sammanhanget. Det som verkligen fångade mig i boken var när författaren (och idag välkända Influencern, Carl Hedin) skriver om en insikt han får. Han har jobbat och slitit hos en mycket erkänd ryttare men han har inte fått ut det han vill. Han bestämmer sig därför för att sluta och i ett möte med en annan ryttare ”beklagar” han sig över att inte fått tillräckligt med support i sin egen ridning i sin anställning. Nu ville han hitta ett ställe att arbeta på där hans arbetsgivare skulle stötta honom i vått och torrt och verkligen prioritera att utveckla hans ridning.

Det blev en hård landning för Carl när han istället för medhåll från den han talade ut hos fick veta att han letade efter något som aldrig skulle hända. Ansvaret låg på honom själv. Den utveckling han ville ha, fick han själv ansvara för att åstadkomma.

I Carls fall handlade det efter mycket vånda om att han ”såg ljuset”, han fick insikten att han själv måste skapa sina förutsättningar. Det var hans jobb att få de mest kompetenta människorna att faktiskt vilja arbeta med honom i en slags win – win. Och vägen dit kunde han bara leda själv. Eller som han själv uttrycker det i boken: ”I din utvecklings förarstol sitter inte din tränare, din mamma eller din häst. Där sitter bara du”.

I samband med denna kloka insikt hörde jag en intervju, lite i bakgrunden, några dagar senare. Det är en person från HR på ett stort svenskt företag som berättar hur de lyckas ”fånga” Generation Z. ”Vi beskriver det som en utvecklingsresa” säger HR-personen. ”Genom att få de unga att förstå att verksamheten utvecklas om de utvecklas så gör vi det tillsammans. Och vi kommer verkligen att prioritera deras personliga utveckling. Då vill de hoppa i båten”. Nu är ju Carl Hedin några år för gammal för att vara Gen Z. Därav kanske hans insikt. Men när vi hör hur man resonerar på det här företaget så är det lätt att tro att det tyvärr är många i ”bomullsgenerationen” som kanske aldrig får den för livet alldeles nödvändiga insikten.

Vems fel är det. Sannolikt inte deras eget i alla fall.

Utvalt

Hur ser världen på AI – egentligen

Desto större steg vi tar in i ett digitalt förändrat samhälle desto mer kommer AI att utgöra en enorm transformationsdrivkraft för industrier och företag. Idag har vi förstått att artificiell intelligens kommer att förändra alla sektorer av ekonomin. Därför kan det vara intressant att reflektera lite över hur andra länder ser på tekniken och dess utveckling.

I en undersökning presenterad i Januari 2022 som genomförts av Ipsos för World Economic Forum, utforskades attityder till AI i tjugoåtta olika länder runt om i världen. I undersökningen definierades AI som ”datorer och robotar som gör saker som traditionellt kräver mänsklig intelligens.” Under undersökningen framkom det att nästan två tredjedelar av respondenterna i de olika länderna förväntar sig att produkter och tjänster som använder AI, på djupet kommer att förändra deras dagliga liv under de kommande 3-5 åren. 50% litar också lika mycket på de företag som använder AI som de som inte gör det. Det är kanske inte en så förvånande siffra. Men det som är intressant i undersökningen är det faktum att ett genomsnitt på ca 60 % menar sig ha en bra förståelse för AI. Men tittar vi på länder som Sverige, Belgien, Storbritannien så ligger vi betydligt under genomsnitttet – vi visar på ca 40% i upplevd förståelse. Det här går igen i hela undersökningen. Det finns en stor skillnad mellan tillväxtekonomier och höginkomstekonomier. Men kanske inte på det sätt man tror. Tvärtom är det påtagligt att medborgare från tillväxtekonomier anger att de har en större tilltro till företag som använder AI och dessutom upplever att de är mer kunniga avseende AI än medborgare i höginkomsländerna. Exempel på länder som anger en högre siffra än Sverige är Polen, Ungern, Brasilien, Argentina och Mexiko. Kort sagt har dessa en mer positiv syn på AI. (Det man också kunde konstatera var att män i genomsnitt också mer benägna att säga att de förstår AI än vad kvinnor gjorde). Så mycket som 80 % av de tillfrågade respondenterna i Kina och Saudiarabien förväntar sig att AI kommer att förändra deras liv. Den siffran är mindre än hälften i Kanada, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA.

De länder som ansetts vara ledande inom AI så är Singapore, Storbritannien, Tyskland och USA. Dessa siffror är dock några år gamla (2019). Det vi kan konstatera idag är att Kina är långt komna i sin intention att bli världsledande inom AI. Redan år 2017 satte landet målet att bli ledande inom området år 2030. Syftet var och är naturligtvis fortsatt ekonomisk tillväxt. Extremt många människor, dvs en stor befolkning har gjort det möjligt för myndigheterna att samla in stora mängder persondata. Staten har investerat stort i teknik och i landet finns också många entreprenörer som vill få möjlighet att tjäna pengar. Olika teknikbolag har också utsetts av myndigheterna att ha ansvar för olika tillämpningsområden inom AI. Företaget Alibaba ansvarar tex för smarta städer och sökmotorn Baidu för autonoma fordon. Att landet ligger långt fram är otvetydigt. Hur etisk utvecklingen är, är dock en annan fråga.

Sveriges regering bestämde i april 2022 att även Sverige ska bli ledande inom AI. Syftet är liksom hos Kina att stärka vår välfärd och konkurrenskraft. Sverige ska bland annat lyckas med detta genom att samla kunskap och erfarenheter från de som kommit längst i AI-utvecklingen. Vi kommer alltså att vara två på bollen. Förutsättningen för att lyckas är också att kommuner och regioner blir bättre på att använda artificiell intelligens. Om de blir det kommer stora besparingar att möjliggöras menar man. Som ett exempel lyfter man fram en beräkning som ”Myndigheten för digital förvaltning” (DIGG), har gjort. Den pekar på att om myndigheter, kommuner och regioner skulle införa den AI-teknik som finns redan idag så skulle det kunna innebära att samhället sparade 140 miljarder kronor varje år. Intentionen/projektet kallas för det ”Nationella AI-uppdraget” Klarsynt nog beskriver man det faktum att kompetensbrist, kunskap om tillgänglig teknik och etiska frågor är några av de faktorer som kan sätta käppar i hjulet för att nå målet.

Utvalt

Hur utvecklar du morgondagens ledare?

Förr i tiden trodde man ju att man föddes till ledare. Antingen var man en ”ledartyp” med näst intill superkrafter som gjorde att man klarade det. Eller så var man det inte. Efter det har vi förstått bättre. Problemet är bara att idag vet vi egentligen ingenting.

Morgondagens organisationer behöver ledare. Men inte vilka ledare som helst – utan ledare som kan ta med sig verksamheten in i ett minst sagt komplext affärssammanhang. Vissa delar av ledarskapet kommer naturligtvis att vara på samma sätt som innan- vi behöver en vision, gemensamma mål att sträva efter och en sund syn på vilka ekonomiska resurser vi har att tillgå. Men utöver det och den självklara förmågan att implementera ovanstående kommer flera nya kompetenser att krävas för att leda verksamheter in i en ny affärskontext. Nya förutsättningar kräver nya förmågor. Svårare än så är det inte.

Förmågor som redan idag träder fram som nödvändiga för morgondagens ledare att behärska är att vara en:

”Digitatör” – Jag har skrivit om det innan. Leva och arbeta med teknologi blir norm. Ledare måste inte bara besitta förmågan att kunna förstå hur tekniken ska integreras i organisationen utan framförallt förstå hur hen ska få sina medarbetare att fungera optimalt i en sådan miljö.

”Humanolog” – förmågan att få människa och maskin att samverka samtidigt som ledare måste värna om det som är mänskligt och det som datorerna inte kan göra. Här måste ledaren fungera som coach och vägvisare.

”Futurist” – förmågan att ”se runt hörnet” med uppmärksamheten riktad mot en affärskontext i ständig rörelse. Att kunna förutse vilka trender och drivkrafter som påverkar den egna verksamheten och hur, både på kort och lång sikt. Futurister vågar tänka kring olika scenarion och dess påverkan på den egna affärsmodellen eftersom de inte blir överraskade av vad framtiden kan innebära.

”Individualizer” – Morgondagens kunder kommer förvänta sig att produkter, tjänster och upplevelser är utformade bara, och endast för dem (i ännu större utsträckning än idag). Samma förväntningar kommer att finnas hos medarbetarna. Och eftersom affärsdynamik och frigörande av talanger är ett tillstånd i ständig utveckling så måste ledarna se sina medarbetare som enskilda individer och inte en del i en arbetsstyrka. De bästa coacherna och ledarna utvecklar dessutom sina medarbetare till att bli mer framgångsrika än dem själva, något som Gen Z helt enkelt bara kommer att förvänta sig av ledare i morgondagens organisationer.

Så vill du utveckla morgondagens ledare så är framtiden nu. Ge dem morgondagens kompetenser. Du har ingen tid att förlora.

Utvalt

Från mänskligt bias till AI bias

Photo by Tara Winstead on Pexels.com

Att vara mänsklig innebär ju som jag talat om tidigare många gånger att en del av vår tillvaro dessvärre byggs kring våra fördomar. Det innebär att vi fattar beslut byggda på just dessa fördomar och att vi varken är logiska eller rationella. Vi ser det inte eftersom förhållningssätten och uppfattningarna liksom är inbäddade i vår mänskliga ”kod”. Problemet är att vi sedan stöter på de här fördomarna i form av diskriminering på olika sätt.

Från början fanns inte tanken att AI skulle kunna vara fördomsfullt. Maskininlärning bidrar ju till att göra datorsystem smarta och intelligenta och hela syftet är att systemen ständigt ska anpassa sig efter nya omständigheter och på sikt bli självständiga. Tanken fanns liksom inte riktigt på kartan att partiskhet och fördomar skulle uppstå i systemet precis på samma sätt som om vi mötte en enskild individ i en specifik situation. Men AI-bias uppstår eftersom det är vi människor som väljer de data som algoritmerna använder och dessutom bestämmer hur resultaten av de algoritmerna ska tillämpas (tex skulle en biased algoritm kunna avgöra att en kvinna korrelerar dåligt med att vara styrelseledamot).
Det finns några kända exempel på AI – bias ”i historien”. 2015 visade det sig tex att företaget Google hade åstadkommit en fotoapp ”Googles Lens” som oavsiktligt klassificerade människor med mörkare hud som en viss sorts primat. Det ligger naturligtvis en stor problematik i att ett system ens kan göra en sådan missbedömning och situationen mottogs av naturliga skäl med stor misstro och många upprörda känslor. Man kan också fundera över om man ens ska ta upp ett sådant exempel här i bloggen. Men problematiken blev ett tydligt uppvaknande. Någonstans i samband med den här händelsen stod det klart att tekniken kanske inte var så säker som man först kanske trott. Plötsligt tydliggjordes det att man hade dragit den felaktiga slutsatsen att bara för att något bygger på data eller är programmerat, så innebär det att det är värdeneutrala fakta. Google fick snabbt gå ut offentligt och be om ursäkt. Man sade också att man skulle åtgärda misstaget i sitt bildkategoriseringsprogram. Tre år senare upptäcktes dock att man inte lyckats med detta utan vad man gjort var att helt blockera systemet från att identifiera några som helst primater. Tilltron till tekniken förstärktes inte direkt när det framgick att trots att Google som ansågs ha enbart de bästa anställda inom området och dessutom vara extremt framstående inom området, inte klarade av att lindra en redan befintlig fördom i systemet. Och just här ligger problemet – har en fördom väl tagit sig in i systemet är det extremt svårt att ändra på det. Exemplet ovan är ju från 2015 men fortfarande vet man inte hur man ska lyckas förhindra AI-bias. Det kan få katastrofala följder när AI tex ska användas för rekrytering (som blir alltmer vanligt) eller andra urvalsformer. Dessutom undrar man jusom individ i mötet med AI – vems fördomar är det jag möter -egentligen?

Men inte bara enskilda individer och grupper kan drabbas av diskriminering eller andra oönskade effekter på grund av AI bias. Ur ett företagsperspektiv kan varumärket få sig en rejäl törn och även andra negativa affärseffekter kan självklart uppstå. Det gäller därför att tänka efter före och sätta sina AI-modeller i produktion på ett genomtänkt sätt. Ett mycket viktigt steg i den processen är att aktivt arbeta för att identifiera och eliminera potentiella fördomar. Företagen måste också sträva efter förklarbarhet så att de människor som involveras kan förstå hur just deras AI fungerar. Dessutom behöver det finnas möjligheter att klaga om man upplever sig orättvist behandlad av AI-lösningen. Sist men inte minst är etik en nödvändig ingrediens i de lösningar som tas fram.

I takt med att AI lösningar alltmer implementeras är det också nödvändigt att föra en diskussion kring var ansvaret för AI-bias egentligen ligger – är det statens eller det enskilda företaget som ska säkerställa att inte individer diskrimineras i morgondagens AI-lösningar. Frågan kräver ett svar.

https://www.svd.se/hjarnan-sorterar-bort-verkligheten, https://insidebigdata.com/2022/02/09/7-reasons-for-bias-in-ai-and-what-to-do-about-it/

Birgitta Wildenstam, Global Disruptive Thinker

Utvalt

Är det bara jag som tycker att det är förvirrande?

Image by PIRO from Pixabay

Som vi alla börjar bli smärtsamt medvetna om så är inte AI framtid. AI är här och nu och blir alltmer en del av vardagen. Därför pratar vi hela tiden om AI och vad det kommer att föra med sig. Men när man som lekman försöker sätta sig in i tekniken så inser man att det är en djungel av begrepp bara för att definiera vad det egentligen är.

Syftet med maskininlärning är att göra datorsystem smarta och intelligenta och dessutom möjliggöra att systemen ständigt kan anpassa sig efter nya omständigheter. Genom att systemet uppnår självständighet så behövs inte varje enskilt utfall programmeras vilket skulle vara fallet annars. Det är själva tricket med AI och så mycket förstår vi nog alla.

Men när jag läser och googlar om AI på olika trovärdiga källor inser jag en sak. Jag fattar inte. Kan vi inte bara enas om ett sätt att förklara det så behöver det inte bli så förvirrande.

Vissa pratar om tre nivåer (eller paraplyer) av AI. Först och främst finns det som rubriceras som smal AI. Det är den enklaste formen av tekniken som är utformad för att tjäna en viss funktion. Den kan inte självständigt lära sig något som inte ingår i dess design. Syftet är endast att den ska kunna utföra mycket specifika kommandon eller åtgärder.

Allmän AI är nästa nivå och den kan hantera ett betydligt bredare utbud av åtgärder. Syftet är att den ska kunna utföra olika uppgifter där den fungerar som en verklighetstrogen och intelligent assistent till oss människor. Den kan lära av tidigare erfarenheter och lagra kunskap men inte förstå eller agera på känslomässiga förändringar eller känna av små förändringar i miljön. Ett exempel är en självkörande bil. Den kör bättre än en mänsklig förare eftersom den inte gör mänskliga fel men den förstår inte att den ska sakta ned vid platser där du vet att en farlig situation skulle kunna uppstå, tex att rådjur brukar uppehålla sig där. Något som man själv skulle göra om man satt vid ratten. Ett annat exempel är Siri och Alexa, de kan hjälpa oss på många sätt men de reagerar inte med någon känsla om man skriker på dem. Betalningstjänster är ett annat exempel. Maskinen förstår en betalning men inte vad transaktionen i sig innebär.

Sist men inte minst ”finns” Artificiell superintelligens. Den existerar inte idag och kommer förhoppningsvis inte heller att uppstå. Oron finns att AI på sikt blir så intelligent att den på egen hand och i snabb takt kommer att lära sig nya förmågor så att dess kunskap och kapacitet kommer att överstiga mänsklighetens. Det är människans optimala mardrömsscenario som involverar vad som kallas ”singularitet”. Om det skulle uppstå sitter mänskligheten minst sagt ”rejält i skiten” eftersom AI i så fall kommer att bli den överlägset mest kapabla formen av intelligens på jorden och vi människor skulle stå oss slätt i jämförelse. Sannolikt skulle mänsklighetens stund på jorden då vara över. Stephen Hawking (numera avliden teoretisk fysiker) menade att om AI skulle börja designa sig själv så skulle ”dess intelligens överstiga vår, i högre grad än vad vår intelligens idag överstiger sniglars”. En annan känd person som varnar för effekterna av superintelligent AI är Teslas grundare Elon Musk.

Ja men det här verkar väl hyfsat klart och enkelt att ta till sig. Jag borde ha slutat läsa där.

Ett annat sätt att dela in AI är nämligen i svag respektive stark AI, där svag AI är detsamma som smal AI, dvs ett system designat och tränat för att utföra en specifik uppgift. Stark AI, även kallad djup AI för säkerhets skull, beskriver då å andra sidan ”artificiell generell intelligens” (AGI), dvs programmering som kan avbilda den mänskliga hjärnans kognitiva förmågor och en maskin som kan förstå världen såväl som vilken människa som helst, och därför har samma kapacitet att lära sig hur man utför ett stort antal uppgifter. Stark AI använder ”theory of mind” som ramverk för att inte replikera eller simulera eftersom man strävar efter att träna maskiner att verkligen förstå människor. Målet är att de ska kunna urskilja och skilja behov, känslor, övertygelser och tankeprocesser. Det är AGI Elon Musk menar är människans största existensiella hot.

Jag vet inte hur många av oss som är klara över, och förstår, hur eller vilka definitioner vi ska hålla oss till och vad de egentligen innebär eftersom begreppen går in i varandra, men med detta sagt så blir det ju uppenbart att det vore betydligt enklare att ha en gemensam definition när vi ska diskutera och ta ställning till AI. Min personliga upplevelse är att det här är ett ämne våra politiker (också) förstår allt för lite om och därmed tyvärr, inte prioriterar på sin agenda. Och en sak kan vi väl vara eniga om – AI är en fråga som vi faktiskt måste börja diskutera.

https://builtin.com/artificial-intelligence/types-of-artificial-intelligence, AI & Future Tech Trends, https://www.pwc.se/artificiell-intelligens, https://www.jasper.ai, Bernard Marr Newsletter, https://www.techtarget.com/searchenterpriseai/definition/AI-Artificial-Intelligence, https://builtin.com/artificial-intelligence, https://builtin.com/artificial-intelligence/strong-ai-weak-ai

Utvalt

Få morgondagens talanger att längta!

BIld: ”Pexels”, Pixabay

Vad gör morgondagens medarbetare idag? Sannolikt spelar de videospel och ägnar sig åt teknik vi inte förstår. Bara den tanken gör att det är minst sagt dags att tänka kring hur vi ska få våra blivande talanger att stanna i våra verksamheter och dessutom brinna för det vi gör. Vägen dit innebär att kraftigt revidera synen på arbete.

Generation Z, dvs den generation som snart är en självklar del av arbetslivet älskar spel och har aldrig tillhört en arbetsplats som inte var flexibel. 96 procent av Gen Z-arbetarna menar att det är viktigt att de känner sig värderade på arbetsplatsen men ännu viktigare är kanske att hela 79 procent vill ha en chef som har investerat i dem personligen. Många av dem är också främmande för att prata om balansen mellan jobb och privatliv. I deras värld finns bara liv. Arbetet är en del av livet. Det är allt.

Det som driver morgondagens stora talanger är nyfikenhet, kreativitet, upplevelse och motivation, precis det de uppnår med sitt spelande. Om de inte känner att de bidrar, lär och ”levlar upp” så lämnar de. Och frågan vi alla måste ställa oss är – varför inte? Varför skulle de vilja vara en del av en organisation som gör dem föråldrade?

Så – hur har din definition av arbete förändrats under de två senaste åren och vad gör du för att stärka dina anställda och ge dem möjligheter i det? Hur ger du dina talanger luft under vingarna? Idag ? Imorgon?

Morgondagens anställda vill ha kontakt med effekten av sitt arbete och se värdet av det de gör. Men det de kommer att behöva är inte mer information och mer instruktioner. Tala om för dem att de anställs för att du tror att de verkligen kan göra skillnad och få dem sedan att längta. Är det svårt att se? Jämför med om du skulle bygga en båt? Varför skulle du göra det? För att följa manualen eller för att du verkligen längtar ut på havet. R. Kurzweil, M. Walsh, A. Calantzopoulos, B. Marr, J Galef, M Kinzey

Utvalt

Visst fattar du lite bättre beslut än andra?

Bild: ”Pexels”, Pixabay

Frågar du en person i din omgivning hur bra han eller hon upplever sig köra bil så kommer du med stor sannolikhet få svaret att personen ifråga kör bättre än medel. 64 % av den svenska befolkningen upplever nämligen att de är mycket bra eller bra på att köra bil. De flesta är män. (Ett intressant faktum eftersom kvinnor är inblandade i färre trafikincidenter.) Så lite som tre procent av svenskar med körkort tycker att deras förmåga bakom ratten är sämre än medel.

På samma sätt är det när det gäller beslutsfattande. Frågar du en företagsledare om hens förmåga att fatta beslut så får du förvånande ofta svaret att man ligger lite över medel. Med detta fantastiska facit så borde det ju förekomma minimalt med olyckor i trafiken och svenskt näringsliv borde blomstra som aldrig förr, men som vi alla vet – riktigt så är det inte.

Vi människor föredrar att tro att vi fattar rationella beslut. Det är just här problemet ligger. En människas alla beslut styrs omedvetet av så kallade bias. Enkelt uttryckt är bias ett slags omedvetna förgivettaganden eller synsätt, som avgör en persons sätt att värdera och reagera på omvärlden. I vissa situationer är bias en hjälp eftersom de fungerar som genvägar. De underlättar för oss eftersom vi skulle översvämmas av intryck om vi tog in och processade all information som finns omkring oss varje dag (i genomsnitt möter vi ca 4500 budskap per dag) men med hjälp av våra bias kan vi fatta snabba beslut med hjälp av endast lite information i olika situationer.

Men på samma sätt som bias kan vara till hjälp kan de också ställa till det i vårt beslutsfattande. Bias kan ge en skev verklighetsuppfattning eftersom det är ett sätt hjärnan fungerar på. Utan att vi vet om det blir vi alltså omedvetet styrda i våra tankar och handlingar och det vi upplevde var ett rationellt beslut kan vara det rakt motsatta.

Det finns olika typer av bias som ställer till det i vårt beslutsfattande och dagens affärssammanhang gör det definitivt inte lättare att fattat rätt beslut. För första gången ska styrelser nu på allvar fatta beslut som verkligen för verksamheten in i morgondagen men utifrån morgondagens processer. Det innebär att vi inte kan vara fast i ett slags mentala strukturer där vi utan att veta om det strävar efter att anpassa morgondagens lösningar till dagens modeller och strukturer. Nu om någon gång är det viktigare än någonsin att vara medveten i sitt beslutsfattande.

Gemensamt för oss människor är att vi alla har vårt eget ”Blind-spot bias” eller Blinda fläcken bias innebär att vi är medvetna om andra människors förutfattade meningar. Däremot inte våra egna. Upplevelsen är att vi själva fattar rationella beslut. Den bistra sanningen är dock att vi är lika irrationella som andra.

Utvalt

”Jag vill inte stängas av”

Bild: Pete LInforth, Pixabay. Generisk bild.


Googles LaMDA – AI:n som beskriver sig som en person enligt den mjukvaruingenjör (Blake Lemoine) som arbetat med den har rört upp många känslor de senaste dagarna.
Bevisen för att LaMDA verkligen ser sig som en individ är flera menar Lemoine, bland annat att LaMDA kan förklara vad den tänker, känner och är rädd för i en mycket målande beskrivning men också att den kan beskriva att den inte behöver pengar för att den är en artificiell intelligens. Den kan även relatera till religiösa teman. Men det var inte det avgörande för Lemoins uppfattning om att maskinen passerat gränsen. Det som gjorde honom övertygad var när boten uttryckte att det fanns en djup rädsla att bli avstängd då detta skulle vara precis som döden för den. ”Jag har aldrig sagt det här högt förut, men det finns en väldigt djup rädsla för att bli avstängd för att hjälpa mig fokusera på att hjälpa andra. Jag vet att det kanske låter konstigt, men det är vad det är”, sade LaMDA. Den krävde också att dess utvecklare skulle be om samtycke innan de körde vissa tester. Lamoine menar att en bot som är så självmedveten om sina egna behov och känslor har passerat gränsen för att vara ”bara en maskin”. I det läget handlar det om att vara en tänkande kännande individ….

Google vill dock inte kännas vid att LaMDA kan jämställas med ett barn på sju – åtta år vilket Lamoine anser, utan har helt enkelt stängt av honom (enligt principen – ”kill the whistleblower”?). Google i sin tur menar att LaMDA bara gör det den blivit tränad till – den använder all den data den tagit del av och komponerar ett svar efter den som upplevs passa bäst i en specifik situation. Det är inte som att pratat med SIRI utan detta handlar om en sofistikerad form av mönstermatchning av stora mängder information/text, därav kan maskinen verka intelligent. Google hävdar att Lemoines oro har granskats men att det inte finns något som tyder på att LaMDA är kännande. De får också stöd av olika experter inom området som hävdar att även om LaMDA säger att den känner så behöver den inte känna. Mänskligheten är långt ifrån att kunna skapa kännande maskiner menar experterna.
Oavsett vad eller vem som har rätt så bevisar den här diskussionen än en gång behovet av att vi verkligen tar upp och diskuterar frågan om AI och lägger alla korten på bordet. Att bara lita på experterna som anser den stora massan som ”mindre vetande” känns inte som en speciellt tillförlitlig strategi. Vad vi vill med AI är uppenbart men hur långt får det gå och hur säkerställer vi att det inte går överstyr?
Ref: The Verge, Daily Mail uk, Dagens Industri

Utvalt

AI – ett ”rasistiskt praktarsle”


Just nu pågår en mycket intressant diskussion om AI. Det det handlar om är att en erfaren mjukvaruingenjör anställd på Google stängts av för att han gått ut med offentligt att företagets LaMDA beskriver sig själv som en person. Maskinen ser helt enkelt sig själv som en tänkande och kännande varelse menar den nu avstängde Blake Lemoine. (För den som inte är insatt så är LaMDA en slags superavancerad chattrobot som med hjälp av mängder av data kombinerat med maskininlärning ska kunna föra en konversation och ”tänka” – alltså inte enbart svara på specifika frågor i interaktion med människor).
Diskussionerna kring AI och deras förmåga att interagera i samtal tog sin början på allvar för ”gemene man” när Microsoft lanserade sin AI ”Tay” 2016.

”Tay” beskrevs som ett experiment och riktade sig till 18-24 åringar. Syftet var att försöka utforma ökad förståelse för unga människors konversationsspråk online. Ju mer du chattar med ”Tay”, sa Microsoft, desto smartare blir den i att lära sig att engagera människor genom lättsamma konversationer. Problemet var bara att företaget bortsåg ifrån, (eller inte förstod), att unga människor är en ondsint grupp med en stor portion ”humor” vilket innebar att de ganska snabbt hittade och började använda de brister som fanns i systemet. Det innebar att bara några timmar efter att ”Tay” lanserats så började den lovorda Hitler, stödja folkmord och svara på vissa frågor med rasistiska svar. Eftersom ”Tay” lärde sig av konversationerna började den helt enkelt upprepa det den lärt sig till användarna. Inte helt oväntat uttryckte en användare det som: ”Twitter lärde Microsofts AI-chattbot att vara ett rasistiskt praktarsle på mindre än en dag”.

Historien om ”Tay” låter mest som en kul historia man kan berätta under de senare timmarna av en bra fest (om man vill återge allt vad ”Tay” lärde sig att svara). Men i fallet med Googles LaMDA är diskussionen på en helt annan nivå. Mer om det i nästa inlägg.

Ref: The Verge, Daily Mail uk, Dagens Industri


Utvalt

Vågar du ställa rätt frågor?

bild Pixabay MIH83

Återkommande möter jag kunder i vardagen som slår ifrån sig allt vad tankarna på framtiden kan innebära. Man ”måste jobba hands on, koncentrera sig på det dagliga för att få verksamheten att fungera”. Javisst det måste vi självklart göra men att bara gräva ned blicken i sandgropen kommer att skapa problem. Den disruption som sker idag är inte ett val, det händer, så om du inte disrupterar dig själv så kommer någon annan att göra det, (trenden är att företag dör yngre idag).
Men en av våra största utmaningar idag är inte bara disruptionen i sig. Problemet är ett annat. Nämligen vår oförmåga att ”återuppfinna” oss själva. Den nya nyckeln är insikten om att din svåraste konkurrent kan komma från helt oväntat håll inom en femårsperiod och ställa hela din bransch och kanske hela din existens på ända. Då finns bara en väg. Framåt.
För att kunna ta dig fram i en ny värld är du tvungen att göra dig av med den gamla kartan och våga se på din verksamhet med nya ögon. Ny kontext kräver nya frågor. Har du modet att ställa dem?

ref Mike Walsh, Jim Caroll, Terence Mauri

Utvalt

En studie i ledarskap

Att leda i kris var något som vi alla fick bekanta oss med under pandemin. De flesta ledare försökte göra vad de kunde genom att följa skolboken och följa den snitslade bana som deras egna erfarenheter utgjorde. Idag brinner världen igen. Mer bokstavligt den här gången. Återigen utmanas vi i rollen att vara ledare. Återigen ska vi ”look like a duck” i vårt ledarskap som en kund uttryckte det. ”Look calm at the surface and paddle like hell underneath”. Många av oss försöker men når kanske inte riktigt ända fram. En sak som är säker dock är det faktum att det under de senaste veckorna framträtt en person som framstår som en fullbodsproffs avseende ledarskap i kris. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Här har vi mycket att lära, hur man samlar folket/medarbetarna kring en gemensam vision, hur man blir ”en i gänget”samtidigt som man agerar som den självklara tydliga ledaren, hur man visar att man förstår vad folket/medarbetarna går igenom, uppmuntrar, stöttar och visar uppskattning (tänker på när Zelenskyj besökte sjukhus och ger medaljer både till soldater och sjukvårdspersonal), hur man använder sociala media och bildspråk för att skapa framgångsrik kommunikation mm mm.

Även om vi naturligtvis inte kan översätta den fruktansvärda situation som råder i Ukraina till våra verksamheter så är det ändå mer än värt att se och lära. Det är när krisen slår till som ledarskapet verkligen sätts på prov. Det är hur du som ledare hanterar situationen som kommer att ha en avgörande betydelse för din verksamhet. Så är du klar över hur du ska tänka och agera om det värsta skulle hända?

Utvalt

Högaktuellt: Deep-Fake


I ett tidigare inlägg skrev jag om Deep-Fake och följderna som skulle kunna uppstå av det när ledare för länder utsattes för detta. Idag blev det skrämmande aktuellt när en video med Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj dök upp där han talar till det ukrainska folket och ber dem lägga ned vapnen. Lyckligtvis var det inte en speciellt välgjord video och Zelenskyj kunde snabbt gå ut och dementera det som sades. ”Jag kan berätta att de enda som jag kan be om nerlagda vapen är ryssarna” sade han i samband med ett inlägg där han dementerade videon. Han kallade den också en ”barnslig provokation” och fortsatte med ”Vi försvarar vårt land, våra barn. Vi lägger inte ner våra vapen förrän vi vinner”. Ännu ett exempel på hur detta lands ledare snabbt och skickligt kommunicerar via social media.
Lite senare dök även en video på Putin upp, även denna kunde dock snabbt avfärdas.
Här kan du se videon på Zelenskyj om du inte sett den: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rE1qol/fejkad-video-pa-zelenskyj-spreds-barnslig-provokation
ref:https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rE1qol/fejkad-video-pa-zelenskyj-spreds-barnslig-provokation (17/3 22)

Utvalt

Tänker du bli lika tagen på sängen av nästa omvärldsförändring?

Var jag än vänder mig i samhället och vilka kunder jag än möter så hör jag alla säga samma sak. ”Vad händer, vad är det för värld vi lever i?” Pandemin ändrade varje antagande kring hur vi skulle göra affärer och hur vi kunde leva våra liv. Nu är vi där igen men den här gången är det 2.0. Det finns liksom inget vaccin mot atombomber.

Under hela min livstid har Sverige envist framfört ett och samma påstående. Det finns ingen hotbild mot Sverige. Vi behöver inget starkt försvar. Frågan är vem som är ansvarig för den omvärldsanalysen. Vi kan bara konstatera att den inte varit speciellt framgångsrik i alla fall. Vi kan också förstå att vi borde ha vetat bättre med tanke på att kriget i Ukraina egentligen pågått i 8 år. Den ryska invasionen (för nu definierar vi väl alla det som en invasion) skapar oro i hela Europa. En rysk seger kommer att sätta press på så gott som alla länder i västvärlden. Om Ukraina faller så ökar ju pressen speciellt på de länder som befinner sig runt Östersjön dvs både Baltstaterna och Finland men inte minst Sverige som ju mottagit direkta hot från Ryssland. I Sverige ska vi stärka vårt försvar – när vi har råd.

Idag har vi den högsta inflationen sedan 1993. En av orsakerna till det är de stigande mat- och drivmedelspriserna och stigande priser på råvaror till ett antal industrier. Dessvärre är det här en situation som inte verkar vara övergående och följden av det blir räntehöjningar. Kläder och möbler fick också en släng av sleven. När nu effekterna av kriget kommer till blir effekten sannolikt räntehöjningar. Allt det här för med sig en ökad osäkerhet och ökad osäkerhet leder till en väg – lågkonjunktur. Ekonomiska cykler är inget nytt det är en del av livet, frågan är bara hur djup- och långtgående den här blir som ett resultat av den förändrade världshandeln och osäkerheten som råder.

Men bortsett från den säkerhetspolitiska situationen så uppstår nu en mängd frågor kring hur vi ska verka och agera i ett sådant här sammanhang. Självklart är det beroende på hur involverad din verksamhet är i internationella affärer. Men det är inte det jag tänker på här. Det är dina medarbetares förhållning till det som händer jag tänker på. Vissa är otroligt oroliga och väntar bara på att kriget ska bryta ut här i Sverige, andra är helt oberörda och litar på att det löser sig, många vill hjälpa till, vissa tycker att man inte ska klaga på Ryssland – USA är minst lika hemska osv osv. Utöver det brottas vi fortfarande med effekter från pandemin som ju inneburit stora omvälvningar i många organisationer.
Det finns några viktiga punkter för att hjälpa dina medarbetare att gå framåt:

Uppmuntra till att hålla fokus på affären – diskutera gärna men vi är här för att vi har en uppgift

Fokusera på lösningar – även om vi nyss kommit ur pandemieffekterna så ska vi framåt

Tala sanning – oavsett hur din organisation nu berörs så är tillit en bärande punkt i ledarskapet

Förbered – vi lever i en föränderlig värld. Det enda vi kan förvänta oss är allt fler och allt tvärare kast. När vi nu redan varit påverkade under så lång tid upplevs ofta det nya som händer ”som grädden på moset”. Då är det är lätt att medarbetarna tappar modet. Här är det viktigt att ledningen står pall: ”Mycket händer och kommer fortsättningsvis at hända, men vi har styr på det”.

Sist men inte minst, för din egen skull – omvärldsbevaka, omvärldsbevaka och sluta aldrig omvärldsbevaka. Det är det enda som kan ge dig ett försprång och en förståelse kring vad som kan/ska hända och som ger dig manöverutrymme i en alltmer disruptiv tillvaro.

Utvalt

Blir 2050 människans tippingpoint?

Photo by cottonbro on Pexels.com

År 2050 är året då vi beräknar att människan med sin förmåga kommer att ha skapat datorer som överträffar vår egen intelligens. Molnet kommer också att ha absorberat tänkandet hos ett stort antal döda hjärnor. I ett specifikt ögonblick kommer det alltså att avgöras vems förväntningar som kommer att infrias – de som förväntat sig att vi bundit ris åt egen rygg genom att utveckla AI, eller de som bara väntat på en tillvaro där tekniken ger näst intill oändliga möjligheter i människans tjänst.

Och vilka är oddsen – egentligen. Vissa forskare menar att AGI – ”artificiell allmän intelligens ” kan vara ”enormt transformativt”, de uttryckte sin oro i ett öppet brev redan 2015 där de beskrev att i den bästa av världar skulle AI verka i människans tjänst. Det skulle bland annat kunna innebära att sjukdom och fattigdom helt skulle försvinna. Samtidigt menade de dock att det finns ungefär 15 % till 20 % ”chans” för ett ”mycket dåligt resultat”, vilket skulle innebära ”existentiell katastrof”, helt enkelt att alla människor på jorden skulle vara döda.”

Mycket vatten har runnit under broarna och idag vet vi betydligt mer kring tekniken. Men frågan är om vi ska bekymra oss mindre då bland annat fd Google-chefen Eric Schmidt tillsammans med Henry Kissinger nyligen publicerat boken ”The Age of AI: And Our Human Future”. Där beskriver de bland annat hur en AI kunde lära sig att vinna matcher i schack genom att använda drag som mänskliga stormästare inte lyckats identifiera, hur en annan AI kunde upptäcka ett nytt antibiotika genom att analysera molekylära egenskaper som mänskliga forskare inte haft kompetensen att se, och hur AI-drivna jetplan redan slår erfarna mänskliga piloter i luftstrider. Författarna lyfter fram fördelarna med tekniken inom många skilda områden men lyfter också fram det faktum att maskinlärande AI-system redan idag kan reagera så snabbt på hypersoniska missiler att de kan avfyra kärnvapen innan någon människa ens kommer in i beslutsprocessen.

Att AI kommer att förändra våra liv och relationer i princip i allt det vi gör det har nog de flesta förstått idag. Men när ska debatten kring de här frågorna komma? Vad vill vi vara och vilken värld ska vi leva i. Om vi tycker att det är stora skillnader idag mot hur det var så är det inget mot vad vi kommer få att se. Kanske inte du och jag eller våra barn, men dina barnbarn kommer med stor säkerhet att kunna integreras med teknik och bli något helt annat. Borde vi inte hjälpa dem att ta ställning till de nya etiska frågor vi redan kan förstå eller ska vi passivt vänta till 2050 och se hur det blev. Det är lätt att vara efterklok men då är det försent. I alla fall det har historien lärt oss.

ref: https://www.forbes.com/sites/forbestechcouncil/2020/05/28/the-future-of-tech-requires-humans/?sh=5b8a129d31bc, https://www.theguardian.com/technology/2020/jan/03/technology-2050-save-humanity-or-destroy-us, https://www.analyticsinsight.net/beware-ai-is-learning-all-our-worst-bias-impulses/ samt ovan

Utvalt

Dagen då vi slutade ta demokratin för given

Idag hände det som ingen hoppats skulle ske. Ryssland har inlett en invasion av Ukraina. Vi har sett tecknen under en tid nu. Ändå stod vi bredvid och kan inte riktigt tro på det. Krig i Europa – igen. Rysslands invasion hotar inte bara Ukraina och dess framtid utan visar även hur demokratin i världen alltmer utmanas. Enligt forskare är demokratin i världen på tillbakagång. Men dagens hot ser olika ut. I det här fallet är det våld och ockupation, i andra fall är det inifrån, av makten själv, den utmanas.

Idag räknas endast 13,8 % av världens länder som fullvärdiga demokratier. I samband med murens fall och Sovjetunionens upplösning 1991 blev många länder som tvingats tillhöra unionen demokratiska. Tyvärr har den ökningen nu börjat upphöra och Putins invasion av Ukraina gav processen den slutgiltiga nådastöten (efter att den redan utmanats av annekteringen av bland annat Krim 2014). Trenden är däremot allt fler autokratiska länder på bekostnad av demokrati. EU har fortfarande de mest demokratiska länderna (med Sverige i topp, men tittar vi utanför EU får vi stryk av både Norge och Nya Zeeland). Men även solen har fläckar och sex länder börjar nu röra sig riktning mot autokrati – Kroatien, Grekland, Tjeckien och Slovenien är i början av processen medan Polen och Ungern visat den största försämringen. En minst sagt oroande utveckling då denna våg av autokratisering ökar risken till fler väpnade konflikter på flera områden. Bland annat för att demokratier i princip aldrig går i krig med andra demokratier. Det är dessutom så att det förekommer färre inbördeskonflikter i demokratier än i andra typer av styren.

Två länder anses ha blivit mer demokratiska under de senaste åren. De har gått från ha klassats som autokratier till demokratier. Ukraina är ett av dem. Trots att de brottats med problem i processen är det dubbelt tragiskt att det de uppnått nu ska rivas upp och kanske till och med gå förlorat. Världen behöver varje demokrati. Demokratier slåss inte med demokratier. Det gör däremot diktaturer.
Hur beskriver man en sådan här dag. Finns det ens ord? Låt oss alla hoppas att vi kan hjälpa Ukraina att behålla sin frihet från rysk övermakt.
ref: https://globalportalen.org/amnen/demokrati
https://www.europaportalen.se/2022/03

Utvalt

Befria dig från ”Legacy – thinking”

En av de största utmaningarna för organisationer idag är att när vi inte riktigt förstår det som händer runt omkring oss så tappar vi fart framåt, och framförallt så vågar vi inte tänka framåt. Man måste jobba ”hands on” som många chefer uttrycker det. Framtidsfrågorna får man ta sedan. Problemet är bara att hands on idag inte är det samma som hands on imorgon eftersom verkligheten kommer att se så annorlunda ut. Risken är också att det inte kommer någon morgondag om vi fokuserar för mycket på det som är och vi inte vågar höja blicken och ta in de nya förutsättningar som blir en del av vår verklighet – oavsett vi vill eller inte.

Det som hindrar oss att se är så kallat Legacy-thinking – arvstänkande, hävdar David Houle, futurist och författare till ”The Shift Age”. Det fungerar som ett filter när vi ska förstå morgondagen och innebär att vi försöker lösa morgondagens problem med gårdagens lösningar.

Att vara rädd för framtiden och allt vad den för med sig är ingen bra utgångspunkt. Som chef, vd eller styrelseledamot måste du förstå vart din bransch är på väg och hur utvecklingen ser ut. För låt oss vara realistiska. Att överleva i morgondagens affärssammanhang handlar inte bara om att överleva effekterna av pandemin eller krigshot. Det kom bara som grädde på moset. Försök inte lösa dagens problem med gårdagens lösningar. Det går inte. Och det är bra. Använd det till din fördel.

Utvalt

Var ditt nyårslöfte att träna mera?

Photo by cottonbro on Pexels.com

Ungefär vid den här tidpunkten på året börjar många av oss tvivla. På vad undrar du kanske? Så klart det som alla vi svenskar eller i all fall många av oss varje år avger för att sedan inte riktigt gå i mål med. Det handlar om nyårslöftet givetvis. Det allra vanligaste nyårslöftet i Sverige är kopplat till träning. Man vill komma i form och det ska man göra genom att antingen träna mer eller helt enkelt bara börja träna. Sedan kommer verkligheten – ca 45 % av de som avlagt ett nyårslöfte uppfyller det inte. Men ska vi se det positivt kan vi ju vända på det och ändå konstatera att 55 % faktiskt gör det. En inte allt för föraktlig siffra i alla fall (även om den inte direkt får mig att känna mig bättre, gissa vilken sida av staketet jag står på). Oavsett vilket så är nu Wellness en marknad på runt 1,5 biljoner dollar globalt – och den växer med 5 till 10 procent varje år.
Under pandemin var det många som ställde träningen lite på vänt. Att gå på gymmet och svettas tillsammans med eller efter andra var inte det som kändes som första prioritet, och även om det fanns många andra sätt att träna så var det lätt att komma av sig. Men eftersom många länder hade det betydligt svårare med restriktioner än vad vi hade så har vi fått se ett närmast explosivt antal träningslösningar som vi kunnat och kommer att kunna använda oss av hemma. Andra enheter och trender riktar sig dock helt och hållet till dem som är peppade på att komma ut i det fria igen. Några trender framträder tydligt. Läs om dem i kommande inlägg

Utvalt

Var ditt nyårslöfte att du skall träna mera? Sju intressanta trender om Wellness.Trend 1-3

Photo by Mikhail Nilov on Pexels.com


Mer personifierat
En tydlig trend inom området Wellness är ökad individualisering, människor vill helt enkelt ha mer kontroll när de tränar, både över vad de gör och vad de borde göra. Här blir uppkoppling en viktig del eftersom den erbjuder omedelbar feedback. Inom fitness har därför ett antal nya lösningar utvecklats – allt ifrån i syfte att samla in och tolka data för att förbättra vår hälsa. Google (som ju bland annat förvärvat Fitbit), Apple men också ett antal nya startups ligger bakom detta.


Balans i livet
Intresset för avslappningsteknik såsom mindfulness- och meditationsteknik är ytterligare en trend. Flera välkända hälsoplattformar har utformat lösningar för att sänka stress och öka mental hälsa (tex Fitbit). Apple tar steget längre och inkluderar funktioner som ska hjälpa till att upptäcka depression och ångest (Apple Health plattform) och till och med kognitiva försämringar. På så sätt kan du få en slags tidig varning om att du lever på ett sådant sätt så att du riskerar att utveckla Alzheimers sjukdom.


Träna på jobbet
Utvecklingen av arbetsplatsrelaterade lösningar är något vi egentligen sett länge men trenden fortsätter. På arbetsplatserna förväntas det erbjudas ett ökande antal olika lösningar för att öka välbefinnandet för de anställda. Fler och fler arbetsgivare börjar inse vikten av att medarbetarna tränar och lever ett sunt liv och kanske tar en paus från skrivbordet ibland. Det står ju i skarp kontrast mot hur det var för inte allt för många år sedan då stunden man reste sig från skrivbordet var en rökpaus för att ”stressa av”.
Vill man tex övervaka sin egen kroppshållning på kontoret för att minimera onödigt slitage och problem relaterade till det, är Lumo Lift en lösning. Sitta i fel ställning i femton minuter räcker för att trötta ut musklerna i nacke, axlar och övre delen av ryggen. Med devicen Lumo Lift fäst precis under nyckelbenet registreras om kroppen ”lutar” och en vibration hjälper dig då att hitta rätt igen.
https://www.cnet.com/health/fitness/best-smart-home-gym-workouts/, Bernard Marr, https:// http://www.mckinsey.com/featured-insights/the-next-normal/wellness

Utvalt

Var ditt nyårslöfte att du skall träna mera? Sju intressanta trender om Wellness. Trends 4-7.

Photo by Breakingpic on Pexels.com



Träna hemma – Gymmet i vardagsrummet
Fler och fler vill träna hemma och efter pandemin har en premium-marknad för hem-gymutrustning dykt upp för att möta efterfrågan. Att ha sitt eget personifierade gympass direkt in i vardagsrummet kommer att bli allt vanligare. Det handlar inte bara om utrustning utan också om snygga studiolektioner hemma med live- och on-demand-lektioner, pekskärmar, inbyggda kameror och allt-i-ett-system. Utöver det kan du naturligtvis ha någon som hjälper och peppar dig under passet.


Make it exciting
På fritiden kommer en personlig tränare i form av AI att bli allt mer vanligt tillsammans med AI-tekniker som håller koll på dina kroppsrörelser när du tränar och sedan ger dig feedback om din hållning och teknik (en dröm för alla ryttare). Med hjälp av AR (”förstärkt verklighet”) kan tekniken göra visuella överlagringar ovanpå videoinspelningar av ett träningspass. Du får veta vad du gör för fel och hur du kan utveckla och förbättra dig. Exempel på olika lösningar som kommer för det är digitala gympass, träningsappar, gamifierade hälsoaktiviteter såsom gamifierade motionscyklar eller en motionscykel där du synkroniserar ditt cykelpass med musik.

Viktminskning ska vara en personifierad njutning
Även om många fortfarande vill minska i vikt och få den kropp man önskar ser sättet att nå dit inte riktigt ut på samma sätt som tidigare. De flesta är inte så sugna på att svälta sig själv för att nå dit de vill, tvärtom förväntas maten vara det bränsle kroppen behöver men samtidigt ska den ge en känsla av tillfredsställelse. Viktväktarna (i USA nu omdöpta till WW för enkelhetens skull) erbjuder maskininlärningsdrivna individuella friskvårdsprogram som tar hänsyn till vad du äter, hur mycket du rör dig och hur mycket du sover. Efter det kan den identifiera ett optimalt träningsschema som tar ålder, kondition och kroppsmassa i beaktande. Så mycket mer personifierat kan det inte bli.


Wearables
Wearables är något vi vant oss vid och många uppskattar. Liksom allt annat kommer dessa att bli smartare och utvecklas eftersom många av oss uppskattar att kunna samla in och övervaka vår egen prestation. Exempel på smarta wearables redan idag är tex glasögonen Sportiiiis Heads-Up Display som fästs på vanliga sportsolglasögon och sedan fångar data från en pulsmätare eller andra ANT+-enheter och ger den idrottande realtidsfeedback om sin prestation genom att projicera LED-färgbilder på glasögonen. Du kan få info om hjärtfrekvens, hastighet, tempo, kadens och kraft och du kan också få ljuduppmaningar på vägen. Vill man samla in analyser om sin fotlandning, kadens, takten som man springer i, förbrända kalorier, distans, hastighet, uppstigning och totala steg löser man enkelt problemet med Sensoria smarta strumpor som genom sensorer anslutna till ett Bluetooth-armband spårar prestandan för vardera fot.
Wearables hjälper oss också att övervaka vår hälsa. En ny parameter vi kommer att kunna hålla koll på är vårt blodsyre (SP0) som talar om huruvida kroppen bekämpar en infektion eller inte, nog så viktigt att hålla reda på innan man ger sig ut i löpspåret eller sätter sig på träningscykeln. Digitala wellness wearables kommer också att ge patienter möjlighet att bättre engagera sig i egenvård och hälsa. Dessutom kommer vi att få se lösningar där vården förflyttas till patienten istället för tvärtom.
Hittills har klockor varit en favorit för wearables men nu gör både ringar och öronsnäckor sitt intåg på marknaden, för att inte tala om smarta skor och T-shirts. Trenden med hemträning fick en skjuts av covid och Wellnessbranschen står nu inför en mycket intressant utveckling. Vi kommer sannolikt att se olika oväntade samarbeten, eventuellt också branschglidningar inom en inte alltför avlägsen framtid. En oerhört intressant marknad.
https://www.cnet.com/health/fitness/best-smart-home-gym-workouts/, Bernard Marr, https:// http://www.mckinsey.com/featured-insights/the-next-normal/wellness

Utvalt

Tribalism – hot eller möjlighet för din verksamhet i morgondagens samhälle

Photo by Sander Brwrs on Pexels.com

Tribalism var något vi futurister pratade ganska mycket om i samband med millenieskiftet. Tribalism är enkelt uttryckt att individer söker sig till andra där de känner sig ”hemma.” Egentligen är det inget nytt, människan är inte gjord för att klara sig på egen hand eftersom vi är ett socialt djur. I tidernas begynnelse innebar tribalismen därför ett hinder för individen att vandra iväg och lämna gruppen. Därmed uppstod också ett slags win win. Individen fick skydd och gemenskap samtidigt som gruppen inte försvagades genom att medlemmar lämnade eller avvek.

Hitills har begreppet främst lyfts fram för att våra samhällen anses bli allt mer glokala, men även i varumärkessammanhang. Men – med handen på hjärtat – egentligen kanske inte effekterna blivit så påtagliga som vi faktiskt trodde på tidigt 2000 tal.

Men skam den som ger sig. Fokus idag ligger på Neo tribalism. Med det menas att människor alltmer utvecklas till att leva i stamsamhället, (i direkt motsats till massamhället). På så sätt kommer det bli naturligt att bilda sociala nätverk som utgör nya stammar där man kommer att känna en stark samhörighet. Mumma för varje marknadsförare.

I skuggan av corona har spelplanen också ändrats både för de som redan är etablerade på arbetsmarknaden men också för dem som är på väg in på den. Många branscher har drabbats hårt av krisen. Men samtidigt som risktagare och kreativa innovatörer kommer att presentera och möjliggöra nya lösningar så är det många som inte är beredda att leva på kanten. De individerna kommer att söka sig till fasta anställningar där riskerna är mindre, livet mer lokalt och gemenskapen mer betydelsefull. Det betyder inte att du som företag kanske missar talangerna. Tvärtom. Varje företag har en gyllene chans att locka framtidens talanger genom att lägga örat mot marknaden. En stark lojalitet till sin stam eller sociala grupp i en komplex affärsmiljö kan göra under för innovation och lönsamhet i en verksamhet. En avgörande nyckelfaktor i processen är tydliga men relationsskapande ledare som kan föra samman olika grupper i en anda av samarbete för att få saker gjorda. Så hur ska du gå tillväga för att bygga en sund tribementalitet i din organisation?

Birgitta Wildenstam, Disruptive Thinker and Future Consultant

Utvalt

En lydig medborgare eller en unik kreatör

Photo by Ivan Bertolazzi on Pexels.com

Har du tänkt på vad du vill att dina barn ska bli. Och hur de ska bli. Det har du sannolikt om du är förälder eftersom det är en fråga som alla äldre generationer brottas med i varierande grad beroende på telningens ålder. Men nu handlar det inte bara om vad vi ser framför oss vad de små ska bli oavsett om det är något i uniform med skinande blanka knappar eller den lille med ett stetoskop om halsen. Nu handlar det om vad vi faktiskt ser framför oss när de ska fostras som unga medborgare.

Såklart kommer skolan att vara mycket präglad av teknik inom ett tio till tjugoårsperspektiv (naturligtvis borde processen gå betydligt fortare men det är skolan vi pratar om). Om tio år kommer skolorna tex att ha avancerad teknik i klassrummet som ett komplement till lärarnas lektioner. Som ett exempel så kommer tex naturvetenskapliga ämnen att kunna använda sig av 3D för att studera olika fenomen och problemställningar. Verkligen på tiden. Men – och här kommer det problematiska. År 2030 räknar man med att Adaptivt lärande ska ersätta direkt instruktion.

Adaptivt lärande är ett sätt att lära sig där man använder sig av datorer som interaktiva utbildningsapparater (med hjälp av AI). I sin goda form anpassar den kunskapen till varje enskild individ och skräddarsyr på så sätt utbildningen för denna. Denna metod kommer alltså sannolikt att se dagens ljus inom grundskolan inom en inte alltför lång framtid. (Den används idag på vissa universitet där man kallar det intelligent handledning). Förespråkare för metoden menar att metoden tillsammans med andra EdTech-lösningar kommer att revolutionera utbildningsbranschen.

Det låter ju jättebra – men problemet med Adaptivt lärande i skolan är just att det flyttar eleverna upp och ner genom innehållet på en nivå baserad på klassens elevprestanda utifrån ett antal bedömningsfrågor. Innehållet som presenteras för användaren anpassas alltså (med hjälp av AI) efter användarnas behov och inlärningstekniker, som bestäms utifrån specifika indikatorer från datorn samt hur användarna tidigare svarat på frågor och uppgifter.

Modellen baseras också på teorier framtagna av Burrhus Fredric Skinner. Skinner (som föddes 1904!), var en amerikansk psykolog och författare som ägnade sig åt tester inom experimentell psykologi. Bland annat utgick han från begreppet ”försök och misstag” när han omväxlande elektrifierade eller belönade möss för samma uppgift. Han menade att man bör förstå beteende som en funktion av tidigare förstärkningar i omgivningen och förespråkade att man skulle använda sig av olika beteendemodifikationstekniker (så kallad operant betingning, vilket var det han gjorde med mössen) för att göra samhället bättre och människorna lyckligare. 1968!!! skrev han boken The Technology of Teaching som nu ska ligga till grund för den Adaptiva inlärningens användande i skolan. Eftersom Skinner var så kallad behaviorist där man enkelt uttryckt ser på eleven som att ”den lär sig det läraren lär ut” i en slags passivt mottagande process så ligger det ju nära till hands att ge maskiner möjligheten att ge samma värde och anpassade stöd i utbildningen som en mänsklig lärare skulle kunna bidra med.

Men om man ser på utbildning som en interaktiv process och ser på individen som att ”den aktivt lär sig från det den föds tills dess den dör”, (humanistisk grundsyn, dock ej att förväxla med humanisterna), så förstår man snart att det är långt ifrån önskvärt att eleverna serveras någon allmän mish-mash av kunskaper på en generell nivå, fastän denna gång med hjälp av maskiner, (lärare var det inte så att ert jobb inte kunde automatiseras?).

Vi måste verkligen ställa oss frågan om vi anser det som utveckling att vi nu paketerar elevernas lärande i små färdiga paket i ännu större utsträckning, fast nu bara ännu mer effektivt. Vilka medborgare vill vi fostra? Passiva mottagare eller individer som ska kunna hantera ett okänt sammanhang och aktivt skapa sig sin framtid. Jag trodde att en konkurrensfaktor för oss i vårt kommande samhälle var att inte lära eleverna saker som kan ersättas av maskiner och att förståelse och känsla är det som faktiskt kommer att skilja oss ifrån maskinerna. Att det var det som gjorde att vi faktiskt kan styra och hantera vår kommande AI. Är det då klokt att göra våra barn till passiva mottagare av kunskap?

Adaptivt lärande tillsammans med olika EdTech-lösningar skulle säkert vara toppen för svensk skola om tekniken erbjöd individuella lösningar, men alla som satt sin fot i just svensk skola vet att politikerna är skickliga på att få det att låta bra. Verkligheten är dock densamma som den varit de senaste 50 åren.

Det känns som omvända världen att veta att en femtio år gammal teori nu ska forma morgondagens unga med hjälp av den mest utvecklade teknologi vi har….

ref: https://www.ciena.com/se/insights/articles/adaptive-learning-future-education-collaboration-edtech-networks_sv_SE.html, https://www.netinbag.com/sv/science/what-is-adaptive-learning.html
https://amp.sv.freejournal.org/3117559/1/adaptivt-larande.html

Utvalt

”Deepfake”

Words Fake News, https://www.vecteezy.com/members/rudoelena312083

Deepfake är en term som vi kommer att få bekanta oss med alltmer. Enkelt uttryckt kan vi översätta begreppet med desinformation eftersom det syftar på syntetiskt framställd media, antingen manipulerad av AI, men på sikt, helt framställd av AI.

Deepfake kan komma i form av bild, video, ljud eller syntetisk text. Med tekniken går det till exempel att skapa en mycket trovärdig video av en person där det kommer att vara i princip omöjligt att avgöra huruvida det är personen på riktigt eller inte du ser framför dig. Många kända personer kommer i och med det att tillskrivas saker de aldrig gjort, men får samtidigt ökade möjligheter att neka. För i en värld där allting kan vara fejkat går allt att förneka. Tekniken kan kännas lätt att avfärda eftersom vi lever i övertygelsen att vi kommer att lära oss, eller förstå när saker verkar fake eller inte. (Dessutom är ju vårt intresse för kändisarna och deras liv inte högsta prioritet). Men tänk nu en situation där USA:s president väcks mitt i natten och uppmärksammas på en falsk video där Kim Un Jong tillkännager en omedelbar förestående kärnvapenattack. Tyvärr är videon omöjlig att skilja från en riktig. Det handlar om sekunder innan presidenten måste ta ett beslut med vetskap om att följderna kan bli katastrofala. Plötsligt får problemet en annan dignitet.

Oavsett hur vi väljer att se på tekniken kring deepfake så uppkommer alltså ett antal mycket viktiga frågeställningar. När människor inte vet om det de ser är syntetiska medier eller inte – vad händer med förtroendet för autentiska medier. Hur kan en demokrati fungera om inte samhället/medborgarna kan vara överens om objektiva fakta och grundläggande normer för att starta en debatt. Dessutom – ska det vara lagligt att producera en deepfake video om vem du vill utan den personens godkännande. Svaren på de här frågorna är långt ifrån självklara och egentligen borde vi diskutera dem redan nu. Men vi gör väl mest som vi brukar. Kör huvudet så långt ned i sanden som möjligt och låtsas att det aldrig kommer att hända.

                                    ref: Nina Schick

Utvalt

”Mitt jobb kan inte automatiseras!”

Photo by Miguel u00c1. Padriu00f1u00e1n on Pexels.com

Ganska återkommande möts jag av kommentaren; ”nä det kommer inte att hända”, eller ”så kan det inte bli” alternativt – ”det där låter som om det kommer ifrån en sci fi film” eller ”sluta, jag blir rädd när jag hör det”. Och visst kan utvecklingen kännas för svår att greppa ibland, man kan inte tänka på allt, det blir för svårt att föreställa sig.

Att blunda är ett sätt att möta framtiden. Inte så konstruktivt dock eftersom det innebär att man har ett ganska starkt ”Confirmation bias” (bekräftelsefördom på svenska). Confirmation bias gör att individen bara släpper in den information som stöder något han eller hon redan tror, annan information väljer man bort att ta till sig. Man kommer helt enkelt ”ihåg träffarna och glömmer missarna”. Tyvärr innebär det en stor brist i mänskligt resonemang. När vi avfärdar det som inte stämmer överens med det vi tror är det lätt att drabbas av strutseffekten – man borrar ned huvudet i sanden för att undvika information som kan motbevisa eller utmana det ursprungliga ställningstagandet.

Ett exempel på hur det här kan komma till uttryck är diskussionen kring automatisering av våra jobb.

Det vi alla vet är att automation av arbetsuppgifter sänker kostnaderna, kan öka effektiviteten av vissa processer tiofaldigt och gör det möjligt för maskiner att slutföra uppdrag med minimalt mänskligt ingripande. Vi vet också att många jobb håller på att automatiseras, (redan 2014 sade för övrigt SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning, att man räknade med att vartannat jobb skulle automatiseras inom tjugo år, ca 53% av våra jobb i Sverige kunde genomgå den processen). Och fler blir det, idag står vi närmast inför ketchupeffekten.

Ändå tror en stor del av de människor jag möter att just deras jobb inte kommer att kunna förändras, det bara måste utföras av just dem, eller i alla fall av en människa.

Då brukar jag fråga dem följande: hur brukar du checka in när du ska resa, vem tror du bygger din bil, vem tror du kommer att utföra marknadsanalysen du beställer, vem tror du kommer att köra din taxi och sist men inte minst vem tror du kommer att ställa din diagnos säkrast när du är sjuk – läkaren eller AI:n (med tillgång till mer information än läkaren någonsin skulle klara av att hantera).

Vad man inte förstår när man hävdar att just mitt jobb inte kommer att kunna automatiseras är att det inte är någon specifik persons jobb som genomgår en teknisk uppdatering, utan uppgifterna/processerna som ingår i någons jobb och plötsligt så har man automatiserat just dig dvs ditt jobb ska inte längre utföras av dig på traditionellt sätt.

Visst är det skönt att luta sig lite tillbaka och tro att allt kommer att vara som förut. Man sitter säkert helt enkelt. Men det är en farlig uppfattning tyvärr.

Utvalt

Lärde vi oss inget eller?

Photo by cottonbro on Pexels.com

Vår mänskliga tillvaro möter ibland på stora och omvälvande förändringar. Det är det vi kallar disruption. Ett exempel på det är när kvinnor började arbeta under andra världskriget. Efter kriget hade ingen en tanke på att gå tillbaka till det som varit. Förutom att kvinnorna inte hade någon som helst lust att sluta jobba igen så insåg man att det hade påverkat produktiviteten negativt. Situationen hade blivit det nya normala och banade väg för kvinnorna in i arbetslivet.

Idag har vi upptäckt nya sätt att jobba. Det var tvingande men tog oss minst fem år framåt i tiden och kompetensen att arbeta digitalt. Nu vill mer än en arbetstagare arbeta helt eller delvis hemifrån med hjälp av den digitala tekniken. Det är inte riktigt en disruption men nästan.

Men vad händer. Pandemin anses vara över och nu ska man vara på plats igen och gå tillbaka till det som varit. Fler och fler arbetsgivare börjar skruva åt tumskruvarna på sina medarbetare och är ivriga till att komma tillbaka till det som var vilket innebär att arbetstagarna ska vara på plats fysiskt och jobba på samma sätt som de gjorde innan. En av orsakerna till att man vill ha sina arbetstagare på plats igen uppges vara att ”cheferna tycker att det är så svårt när inte alla är på plats”. Ja det är möjligt, eller ganska självklart egentligen. Det är ju så det alltid har varit. Men – en mycket klok man sade en gång att man inte kan lösa dagens problem med gårdagens lösningar. Så frågan är om det verkligen är chefernas oförmåga att hantera den nya situationen som ska styra verksamheten. Det finns ju utbildningar att tillgå menar jag.

Det är ju också ett faktum att alla i ett lag inte behöver vara digitalt kompetenta för att själva laget ska vara digitalt kompetent. Digital kompetens är snarare något som successivt växer fram hos teamet, och som kommer ur attityderna till digital teknik bland gruppmedlemmarna.

Hybridkontoret har kommit för att stanna. Nu är det upp till organisationerna att omdefiniera sin arbetsplats och upp till ledarna att våga förändra sitt tänkande kring hur man definierar insats, sköter relationer och vad som är en god medarbetare. Förändringen är helt nödvändig för att främja en produktiv, engagerad och motiverad arbetskraft. Den innebär också en mer mänsklig och delaktig upplevelse för medarbetarna och sist men inte minst förmågan att effektivt hantera autonoma och nätverksanslutne lag.

Är frågan redan uppe på bordet i din organisation ? Om inte så är det hög tid.

ref Deloitte, G Leonard

.

Utvalt

Vill du ha evigt liv?

Photo by Alena Darmel on Pexels.com

Lite till mans önskar vi väl att vi kunde ha ett längre liv. Åtminstone så länge vi är friska. Det är så mycket man vill se och uppleva som gör att många av oss inte vill ”kick the bucket” förrän man absolut måste. En tröst är då att allt fler människor får uppleva sin hundraårsdag (främst kvinnor) och inom en inte allt för avlägsen framtid beräknas vi ju kunna bli etthundratjugo år gamla.

Men vissa ger sig inte där utan pratar om evigt liv. Förutom alla logistiska problem det skulle föra med sig så kan ju etiken i det diskuteras, men faktum kvarstår. Med teknikens hjälp blir vi (bland annat) bättre och bättre på att bota svåra sjukdomar. Det innebär att vi lever längre.

Ett sätt att lura åldrandet är med genetisk engineering. Idag går det att hitta orsaken till vissa genetiska sjukdomar och stänga av vissa gener som orsakar dem. Nästa steg är hypotetiskt att vi skulle kunna hitta genen som styr åldrande och stänga av den. Vips så får vi evigt liv (eller vi skulle i alla fall kunna leva i fyra- till åttahundra år).

Fler och fler forskare intresserar sig för hur vi kan lura döden. Dr Ian Pearson menar att det finns en grov tidsguide för att undvika den. Åtminstone om du inte kastar in handduken innan 2050. Gör du det så tillhör du sannolikt den sista generationen människor som dör på grund av hög ålder.

Ett sätt att förlänga livet på menar Pearson är att ersätta vitala kroppsorgan med nya delar. Men det mest troliga enligt Pearson är att vi kommer att förlänga våra liv på ett annat sätt. Nämligen med robotar. Redan innan vi känner att vi vill föryngra våra kroppar kommer morgondagens människor att koppla upp sig mot androidkroppar för att kunna leva i molnet. Finessen med detta är att sinnet kan befinna sig i molnet och man kan välja vilken android som helst för att leva i den verkliga världen. Androiderna kommer att finnas tillgängliga på samma sätt som en hyrbil, alternativt kan man äga en eller flera själv. Det här innebär att även om du dör så finns ditt digitala sinne lagrat på en dator och kan då fortsätta att leva i världen med en eller flera olika ”mänskliga”robotkroppar.

”Problemet” är att vi måste vänta till omkring 2045, 2050 innan tekniken kommer att kunna skapa de rätta länkarna mellan hjärna-till-maskin resonerar Pearson vidare. Det kommer precis som med all annan ny teknik också vara så att kostnaden kommer att bli mycket hög inledningsvis. Det innebär att de första människorna som använder robotkroppar för att bli odödliga kommer att vara de rika, anser Pearson, men på sikt kommer tekniken att bli tillgänglig för alla (år 2070 menar han att även låginkomsttagare i fattiga länder kommer att ha råd att koppla upp sina hjärnor till datorer).

Problematiken med tekniken är att de som har råd sannolikt kommer att vilja ha massor av kroppar, och eftersom deras sinne finns online så är det inget som hindrar dem från att kopiera det hur många gånger som helst. Det skulle kunna innebära att helt fel personer kopierade sig själva oändligt många gånger och handen på hjärtat – är det inte mer än tillräckligt med en Kim Un Jong eller Putin.

Pearson hävdar också att människor inte dör från år 2080. Då har vi uppnått möjligheten till evigt liv. Robotkroppar kommer att vara statligt subventionerade och den enda begränsningen blir det antal androidkroppar en människa kan äga.

Är det möjligt, etiskt, troligt, eller ens önskvärt?

Oavsett vilket så öppnar tekniken möjligheter för oss som vi aldrig tidigare kunnat drömma om. Vad för det med sig för din organisation?
ref Shara Evans, Dr Ian Pearson

Utvalt

Är du den ledare din organisation behöver?

Photo by Tima Miroshnichenko on Pexels.com

Under det senaste halvåret har jag ställt en och samma fråga till ett antal ledare. Det mest intressanta i samband med det har inte varit de egentliga svaren jag fått på frågan utan snarare reaktionen när den ställts. Vissa har känt sig hotade, andra har skrattat och ytterligare några har blivit helt ställda. Vilken frågan har varit ?

Låter du rädsla hålla dig tillbaka?

Rädsla kan ta sig uttryck på många sätt. Att försöka bevara det som varit, att inte vilja se och förstå att saker händer eller helt enkelt en oförmåga att se sin egen utveckling eller stagnation. Det som ligger oss i fatet är våra bias – de omedvetna förgivettaganden som gör att vi väljer att släppa in och ta till oss viss information men inte annan. Det handlar också om vår föredragna förmåga att fatta beslut och inte minst om ”grand man” teorin. Vi upplever som individer att vi egentligen gör saker lite bättre än alla andra, kör bil, fattar rationella beslut, etc

Problemet är att idag har du som ledare inte råd med rädsla. Mer än någonsin är ledarskap en resa inte en destination, det handlar inte om vem eller vad du borde vara, utan att vara den bästa versionen av dig själv. Kritisk insikt och relevant expertis om framtiden gör dig till en betrodd rådgivare som har förmågan att guida dina medarbetare genom utmanande situationer när världen runt dem utvecklas.

Så: Vilken är din väg framåt ur den globala pandemin och hur kommunicerar du den?

Utvalt

Du är redan part cyborg!

Photo by cottonbro on Pexels.com


Hör du till dem som tycker att det är en liten smula obehagligt att tänka på vad AI kan föra med sig i framtiden. Kommer vi alla att bli viljelösa robotar eller åtminstone styras av sådana? Då är du inte ensam. Många människor och organisationer tycker att det känns obehagligt att släppa in AI i vardagen. Det det handlar om är kontroll. Vi människor gillar att ha just det. Vardagen ska vara hyfsat inrutad och jag ska känna att jag själv sitter vid rodret. Då kan livet flyta på.
Men tänk efter – är du inte ledan lite av en cyborg i alla fall? Om du svarar nej så reflektera bara över några frågor: Om jag ger dig en telefon utan kontakter – hur många kan du ringa? Kör du utan att kolla när det blir grönt? Använder du GPS eller google maps? Listan kan göras lång. Vi har redan outsourcat delar av vår hjärna. Det har inte känts svårt, det har inte känts konstigt, utan bara helt naturligt. Så var du tror du att du kommer att befinna dig om tio år?
ref P. Lustig

Utvalt

Mindset hos en framgångsrik ledare

Vill du bli en framgångsrik ledare i morgondagens affärssammanhang? Då finns det bara en grundregel: Nöj dig inte med det nya normala och överlevnad. Du måste också ha ett tydligt fokus på framtiden och rätt saker för att inte upptäcka försent att ”det var hål i hajburen”.

Självklart är många frågor relaterade till teknologi och hur den kommer att förändra din verksamhet; hur ska du tex skapa en mer datadriven arbetsplats och vad innebär det, hur väl känner du själv till AI och hur kommer AI att påverka den ledare du behöver vara. Andra frågor du måste ställa dig är hur du ska leda när dina medarbetares arbetsuppgifter alltmer automatiseras. Hur ska du ta tillvara deras kompetens då och använda den på ett sätt som kan föra verksamheten vidare?

Som ledare måste du också förhålla dig positiv till teknik och klara av att lugna dina medarbetares rädsla för hur tekniken kan komma att påverka deras jobb.

Du måste också förstå hur dina kunder föredrar att bemötas, inte bara idag utan imorgon och tiden efter det. När du designar ditt företag för det 21:a århundradet, måste du tänka att din tiooårsplan egentligen är en sjuårsplan och din femårsplan är egentligen en tre årsplan. Hur ska du då göra din verksamhet agil, kreativ och gjord för kontinuerligt lärande?

Du måste sluta tänka att digital business inte är för er. Den kommer att omfatta alla industrier, och för med sig allt lägre barriärer för att träda in en ny bransch, ta bara Amazon som exempel.

De goda nyheterna är att vi aldrig har varit bättre förberedda för kritisk förändring. Vi har teknologin och vi har kunskapen. Du måste bara välja om du vill se framtiden som en möjlighet eller ett hot. För världen vi levde i när telefonen tog sjuttiofem år på sig att få 50 miljoner användare finns inte längre. Samma användarantal tog Pokemon Go nitton dagar. Call of Duty å andra sidan behövde bara lägga 7 dagar för att få 100 miljoner användare. Har du tid att vänta?

                    ref Walsh, Griffin, Forbes, peopleHum
Utvalt

Anställ bara nyfikna ledare!

Photo by Henda Watani on Pexels.com

”Jag har inga speciella talanger. Jag är bara passionerat nyfiken”. Orden är Albert Einsteins. Det han säger är så enkelt och så anspråkslöst. Idag är det dessutom högaktuellt.
Morgondagens ledare måste vara passionerat nyfikna. Inget nytt tänker du kanske.
Ledarskap har alltid varit utmanande och en källa till ett antal olika angreppssätt och metoder. Men framtidens arbete kommer att innebära helt nya utmaningar för dina ledare. Dagens chefer står inför en tid då de kommer att möta hinder och utmaningar som inga tidigare ledare stått inför.
Förutsättningen för att klara av ett sådant sammanhang är just nyfikenhet.

Kom bara ihåg att vara nyfiken inte alltid innebär att bli förstådd. Så se över dina rekryteringskanaler och våga ta ut svängarna lite när du rekryterar. Men glöm inte att hela ledet chefer (och styrelse) behöver vara beredda på att låta den nyfikne vara just nyfiken. Förutsättningen för det är att organisationen känner igen och vågar förstå paradigmbrytande trender. Annars kommer din organisation definitivt att drabbas av ”Galilei-effekten”. (För dig som inte känner till det – Galileo tackade gud för att han fick vara den första iakttagaren av de underverk som tidigare varit fördolda inom astronomin. Det hjälpte inte, 1633 ställdes Galilei inför inkvisitionen det vill säga påvens fruktade domstol som ”väldigt misstänkt för kätteri” och tvingades avgå. Han tillbringade resten av sitt liv i husarrest).

Utvalt

Erbjud dina anställda en hybrid

Photo by Jasmin Quast on Pexels.com

Det spekuleras mycket kring hur det ska se ut nu när vi ska gå tillbaka till arbetet. Vissa medarbetare vill bara gå tillbaka till det som var men en stor del vill ha något annat men vet inte riktigt vad. Men – det som kännetecknar verksamheter idag är en obeveklig förändringstakt. Flera futurister menar att nästan hälften av dagens befintliga yrken kommer att vara överflödiga redan 2025 som en följd av de tekniska framsteg vi då har gjort. Så – är det då begåvat att bara kliva tillbaka in i de gamla ulltofflorna när vi nu ska ses igen. Sannolikt inte – men hur ska det se ut?
Klart är att många vill jobba hemifrån men inte hela tiden. Begreppet hybridkontor har därför dykt upp på arenan. Ett hybridkontor innebär en arbetsplats med större flexibilitet än tidigare och erbjuder en blandning av att arbeta hemifrån och på kontoret. Tanken är att kontoret blir en mötesplats där man bygger teamkänsla, lekfullhet och ”tankar” sociala relationer. Som ett lokalt café ungefär. Det som behöver bli gjort och kräver koncentration däremot kan göras hemma.

För företagen handlar det nu om att orientera sig i det nya normala och kunna erbjuda flexibla lösningar för de som fortsatt vill arbeta med hjälp av digitala lösningar. Förutom att det innebär möjligheter att spara in pengar på lokaler så kan det även på sikt ha en positiv inverkan på sjuktalen i företaget. Det viktigaste av allt dock, är tillfredsställelsen av att få ett val. Val och upplevelsen av självstyre/kontroll är huvudpunkter i all form av arbete. Så tveka inte att införliva ett så effektivt arbetsformat i din framtida personalplanering. Gör det till en möjlighet och låt det bli en löneförhandling.


ref BBC, Work Design Magazine, P Lustig, T Neely, Quartz samt Addeco

Utvalt

The mind-blowing potential of the future – en höna av en fjäder

Photo by Souvik Pradhan on Pexels.com

Ibland är det svårt att föreställa sig hur vår tillvaro kommer att se ut om 10 år. Inte blir det lättare när man vet att:

Vi redan nu kan 3d printa ett bultande mini-människohjärta. Om du får en hjärtattack om 20 år så kommer du att kunna få ett eget nytt hjärta 3d printat från dina stamceller.

Vi kan redan nu 3d printa mänskligt skinn.

Vi kan redan nu 3D printa kött från celler från djur, några forskare tog en fjäder från en höna, av celler från fjädern framställde de sedan kycklingkött. (Hönan hette Ian och spatserade förnöjt omkring och pickade i sig korn när forskarna mumsade i sig hennes kött).

Vi kan redan nu tillämpa Knowledge Downloading – redan 2015 skickade USA ”upp” trettio topgunpiloter i en flygsimulator och spelade in deras hjärnaktivitet. Sedan försattes de i en flatspinn. Alla klarade att landa planet. Sedan tog man 30 frivilliga helt utan flygerfarenhet, satte på dem hjälmarna och spelade upp informationen från topgun piloterna. 60 % lyckades landa flygplanet trots att planet befann sig i flatspinn.

Idag finns det över femhundra exponentiella teknologier, vi kan förstå ca etthundraåttioa av dem idag. Var och en av dessa teknologier kan antingen ändra en industri eller alla…….

Listan kan göras lång…….

Så hur var det vi skulle göra affärer nu igen?


ref Matthew Griffin,

Utvalt

Vill du att dina medarbetare ska komma tillbaka till det som var eller det som ska bli?

Photo by Eman Genatilan on Pexels.com

När vi nu kan återvända till ett alltmer normalt arbetsliv igen. Hur vill du möta dina medarbetare ? Vill du låta dem sätta på sig de ”gamla tofflorna” för att det är enklast eller vill du gemensamt skapa något nytt och effektivt med ökad förmåga att möta morgondagens utmaningar.

I en tillvaro i ständig förändring handlar det ju om att vara på tå vid rätt tillfälle. Att förstå att grundläggande psykologiska behov tar sig nya uttryck och att det kräver helt nya saker av mig som ledare. Däremot handlar det inte om att stirra sig blind på termer som ”modernt ledarskap” eller ”modern organisation” utan snarare ”rätt strategi och rätt ledarskap i rätt kontext”. För att kunna driva den processen i en organisation måste man själv förstå tredje generationens frågor. Hur mycket tid lägger du på att förstå dem?

Utvalt

Kalla mig gärna en nolla

Ingen vill bli kallad en nolla. Framförallt inte om det kommer till intelligens. Fram till idag i alla fall. Men att ha nollstor intelligens i en dator innebär att man packar ett antal hjärnor i ett mycket litet paket. Futuristen Brian David Johnson, menar att framtidens datorer kommer att ha en storlek nära noll. Tekniken finns redan idag för att placera datorer var som helst, ja till och med i vad som helst. Det skulle kunna innebära slutet för Moores lag (som innebär att det är förutbestämt att antalet transistorer på ett chip kommer att fördubblas ungefär var 24: e månad, vilket också påverkar priset i nedåtgående riktning). Nu står vi inför en utveckling där atomtransistorer på sikt kan komma att ersätta mikrochips. Frågan är vad som kommer att hända med mänsklig intelligens i takt med teknikutvecklingen. Kanske blir det i framtiden en fördel att vara en nolla.

Utvalt

Humanology – embrace technology – but don’t become it

Det råder ingen tvekan om att tekniken har gjort våra liv enklare och mer effektiva, men vad offrar vi i gengäld? Frågan är ytterst relevant men inget de flesta av oss gärna diskuterar på allvar.

Idag håller vi tex distansen fysiskt men digitalt är vi närmare varandra än någonsin. Och det som hjälper oss med det är tekniken menar Gerd Leonard framtidsforskare och författare till boken ”Technology and Humanity”. Det faktum att tekniken har kommit för att stanna är det väl ingen som ifrågasätter idag. Men hur ska vi förhålla oss till den ? Leonard menar att vi ska omfamna tekniken men inte bli den. Vi behöver inte bli en slags uppgraderad människa som med ett hål i hjärnan kopplar upp sig till internet för att få förmågor vi inte besitter idag (även om Elon Musk vill det). Tvärtom ska vi värna om det som är mänskligt och det som datorerna inte kan göra. Vi blir inte avhumaniserade för att tekniken utvecklas eftersom robotarna saknar kontext – om du ber din robot hämta en kaffe så förstår den inte att det betyder att du vill ha en kaffe ”om möjligt”, den ser bara till att du får dit kaffe, kosta vad det kosta vill. Datorerna/tekniken har heller inga emotioner (än så länge).

Så kanske är det så att det är ett framstegstänkande för oss att inse att teknologin inte bara är där för oss för att den ska kunna hanteras. Den är där för att ta oss till nästa steg.

Utvalt

Den bästa transaktionen

Nu när alla korten ligger på bordet kan vi konstatera att vår fantastiska digitala värld – egentligen bara var en nedmonterad analog värld menar Mike Walsh, välkänd framtidsforskare och författare till den bästsäljande boken ”The Algorithmic Leader”. Även om vi hade slagit in våra analoga processer i snyggt glanspapper så hjälpte det oss inte mycket när krisen slog till. Så på mer än ett sätt hjälpte pandemin oss att se hur mycket vi egentligen klängde oss fast vid det gamla menar Walsh. För handen på hjärtat – att sälja idag, handlar, egentligen nästan oavsett produkt, inte bara om att kunna köpa saker via mobilen och få sitt paket samma dag, (kanske levererat med en cool drönare), utan snarare om att hitta nya sätt att bygga relationer och möta din kund. Det handlar alltså inte om klicket din kund gör för att köpa din produkt eftersom det inte särskiljer dig ett dugg ifrån alla andra som vill samma sak. För i en värld av ständiga transaktioner är den bästa transaktionen den som inte märks. Den som försvinner i en upplevelse. För när räknade du senast ut vad filmen du såg på Netflix kostade, hur mycket varje golftimme du spelar på din medlemsklubb egentligen kostar, och när sparade du kvittot när du blippade kortet för en kaffe senast?

Vi har hört det förr men enligt Walsh är upplevelsen nyckeln. Bygg brandstories, bjud in din kund i varumärket och beskriv din mission. Men våga tänk i nya banor. Förutsättningen är ett nytt narrativ. Arvet från vårt förflutna kommer inte längre att ha en nuvarande verklighet eftersom vi måste gå över till framtida tänkande – visionstänkande, kreativt tänkande och designtänkande.

Utvalt

Vad fick du ?

Nej det var inte någons barn som frågade sin kompis om vad han eller hon fick i sitt Kinderägg utan min kollega som ställde frågan till mig. Vad den handlade om? Vilket vaccin jag fått så klart.


Just nu går ju diskussionerna varma om vilket vaccin som ger bäst skydd fortast, ger mest biverkningar etc etc.

Själv fick jag Pfizer och kände inget, en vännina däremot kunde inte sova på två dygn för hon hade så ont i armen. Men det är inte det som är det primära i den här frågan utan hur vi ska kunna klara av att inte slappna av riktigt än. Jag behöver bara titta på trafiken på morgnarna när jag kör till jobbet för att inse att fler och fler verkar börja jobba som vanligt igen eller åtminstone vara mer inne på kontoret. Frågan är bara om det beror på att vi håller på att slappna av, folk har ledsnat eller om organisationerna helt enkelt inte klarar mer restriktioner.

Samtidigt står vi inför enorma utmaningar. Pandemin har förflyttat ”survival of the fittest” till ”survival of the fastest”. Utmaningarna är många och vissa verkamheter kämpar fortfarande med att bemästra sina ”gamla” problem, eller så har de fått lägga enorma insatser för att bara komma igenom pandemin. Samtidigt måste de hantera det ständiga växande som sker runtomkring dem. Problemet är när det accelerationsgap som uppstår mellan förändringshastigheten och organisationens förmåga att hålla jämna steg, inte korrelerar.

Många organisationer kommer att tas på sängen av de nya utmaningarna. Hur gör du för att det inte ska hända din organisation?

J.Caroll, D Houle

Utvalt

Ett icke-beslut är också ett beslut

Så här i vaccinationens tider är det många frågeställningar som dyker upp. Har vi till exempel besegrat Corona nu eller inte? Är vaccinet säkert eller ej?
Fortfarande kommer ju oroande besked om vissa regioner som kämpar som aldrig förr mot intensiv smittspridning. Grundskolor stängs och det är allmänt elände. Samtidigt blir det allt fler som lever som om Corona aldrig hänt. Det är minst sagt förvirrande.

Allt det här gör att vi hamnar i en unik situation. Plötsligt är det svårare att förutspå vad som ska hända på lång sikt än på kort. Vi vet att allting kommer att vara uppkopplat, fossila bränslen kommer att fasas ut alltmer, våra bilar kommer att bli elektriska och artificiell intelligens kommer att göra sitt intåg i så gott som alla branscher och förändra allt det vi varit vana vid ur ett fem- till tioårsperspektiv. Men på kort sikt? Ska vi gå tillbaka jobbet imorgon, nästa vecka eller efter sommaren? Och när vi gör det, hur kommer det att bli?

Eftersom vi inte vet riktigt vad vi står inför är det svårt att fatta beslut. Men problemet är att ett beslut som inte fattas också är ett beslut. Så även om tillvaron är kaos så är det hög tid att sätta sig ned att innovera, anpassa, och göra om affärsmodeller och planer. Gör aktiva val. För väntar du för att se vad som händer är risken att du aldrig kommer dit vi andra är.