Mapmaker

Behöver nationers ledare och regeringar lägga sig i utvecklingen av AI? Svaret på den frågan är ja – i alla fall enligt Oliver Dowden, Storbritanniens vice premiärminister. AI:s förmågor utvidgas ständigt. Även om det tar en betydande tid att utveckla AI-system, vilket det är vi människor som gör så måste man vara på det klara med att AI kommer att föra med sig både ont och gott menar Dowden. Och – vi måste vara förberedda för båda. I november kommer ett AI-säkerhetstoppmöte att genomföras i Storbritannien där frågorna kring möjligheter men också risker för cyberattacker, förmåga att underminera bio-security (bio-säkerhet), och inte minst risken att förlora kontrollen till maskinerna i sig ska, lyftas upp.
Dowden sätter också fingret på en mycket viktig faktor – tidigare ledare har kunnat reagera på den tekniska och vetenskapliga utvecklingen ur ett retroperspektiv och sedan införa regleringar. Idag är situationen annorlunda eftersom reglering och styrning måste utvecklas i en parallell process med den tekniska utvecklingen. Ändå halkar den globala regleringen för närvarande efter nuvarande framsteg menar Dowden. Det innebär att det måste finnas en viss kontroll över AI-utvecklingen även om den sker hos icke statliga aktörer och att man måste hitta lösningar och avtal ur ett världsomspännande perspektiv. Risken är om inget görs att AI kan destabilisera världsordningen.
Sannolikt är det mer än ett teknikföretag som lyfter ett ögonbryn när de hör vad Dowden säger. Klart är i alla fall att det kommer att bli oerhört intressant att följa vad som kommer ut av AI-säkerhetstoppmötet i november, där världsledare och tekniska chefer deltar. Men som vanligt med toppmöten vet man inte vad som kommer ut. Blir det en ny kostym eller en fingerborg?
Oavsett vilket så kommer vi att få se fantastiska lösningar tack vare AI. Jag kan inte nog se fram emot det. Men i ärlighetens namn vet jag inte vad man ska vara mest orolig för, att tekniken blir smartare än vi eller en tillräckligt smart teknik i händerna på fel person i en värld utan regleringar.

https://www.dailymail.co.uk/news/article-12550829/AI-world-order-deputy-prime-minister-United-Nations.html

Det går fort nu. Fortare än vi kan förstå till och med. Under de senaste åren har mer än en ung person fått rådet att bli spelutvecklare enligt principen ”det är framtidsjobbet”. Ja tills för fem år sedan var det kanske det, till viss del fortfarande kanske. Men nu händer det som alla de som gav de goda råden borde ha insett. AI tar över jobben. AI gör samma jobb som en människa bara betydligt snabbare, tekniskt skickligare och betydligt effektivare. Det ger fantastiska möjligheter för ett företag, men människorna får stryka på foten. Ett exempel på detta är företaget Mindark som ersätter delar av sin personal med AI. Syftet? Att skapa bättre effektivitet och på så sätt öka möjligheterna till framtida aktieutdelningar.

Andra exempel är företaget Dukaan, ett indiskt startup som har minskat sin supportpersonal med 90% efter att ha integrerat en artificiell intelligens (AI) chatbot i sin verksamhet. Summit Shah, grundare och vd beskriver det som en tuff men nödvändig process och där resultatet talar för sig själv – till exempel gick tiden från första svar från 1m 44s till instant! Upplösningstiden gick från 2h 13m till 3m 12s och kundsupportkostnaderna minskade med upp till 85 %.

Framtidsjobb var det ja.

https://twitter.com/suumitshah/status/1678460567000850450?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1678460567000850450%7Ctwgr%5E2f55405e446589b8e4cd43f23e5579eaf2e7e675%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fstlawyers.ca%2Fblog-news%2Fceo-replaces-staff-with-ai-chatbot%2F, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4oAKWe/halften-av-de-anstallda-sparkas-ersatts-av-ai

Maskininlärning har förändrat, och kommer att fortsätta förändra affärsreglerna. Att i princip varje företag måste implementera AI i sina kärnprocesser för att vara med i matchen blir allt mer uppenbart Men för alla företag framstår det inte lika självklart med omställningen. Man förstår inte när och heller kanske inte hur det ska gå till. ”Det känns för dyrt”. ”Det passar inte alla” är då vanliga argument. Man ser visserligen att det finns ett värde. Men sedan är det stopp.

Problemet är att vi redan lever ”lite” i AI-eran men vi ser det inte riktigt. Vi existerar genom ett antal transaktioner och tjänster där enkelhet och snabbhet kombinerat med precision är självklara värden. Det tar vi för självklart och ”inte som AI” eftersom det sker seamless på daglig basis och är något vi vant oss vid.

Men redan i slutet av nittiotalet, i samband med de första darrande stegen av digitaliseringen, började vi prata om att kunderna blev alltmer kräsna och förväntade sig service utöver det vanliga. Jag vet inte hur många workshops jag genomförde med kunder som i sin tur behövde tänka om och lära sig att närma sig de egna kunderna på ”nya sätt”. På samma sätt är det idag – fast mer komplext. Idag när dina kunder handlar förväntar de sig den bästa upplevelsen i varje upplevelse de har. Du klarar dig liksom inte på tur eftersom det finns både förväntan och frustration i varje transaktion. Problematiken är att om du som ledare fortsätter att tänka ”frånkopplat” så ökar inte bara risken att du blir frånåkt av dina konkurrenter med expressfart. Dina kunder kommer att vända sig till andra aktörer som erbjuder dem precis det de vill ha – den bästa, enklaste, minst insatskrävande, spännande och mest ”socialt mediavänliga” upplevelsen de kan få.

Är du absolut säker på att du kan ge dina kunder det utan inblandning av AI i några processer så kör.

I annat fall – för att se värde måste du förstå värde. Du måste förstå vad du tackar nej till och vad det för med sig om du gör det. Det är inte konstigare än att du måste kunna läsa en årsredovisning för att förstå den. Det som måste till i ”gårdagens företag” är därför inlärning. Så sätt dig och din ledningsgrupp i ”skolbänken” (eller börja i alla fall läsa på och reflektera). Ingen behöver bli fullfjädrad ingenjör men i alla fall komma ut med en gnutta bättre förståelse. Varje chef och varje medarbetare behöver ha ett digitalt tänkesätt, de måste förstå i alla fall övergripande hur AI tekniker fungerar. De måste också förstå hur de används. Utöver det måste de förstå och vara beredda att delta i de förändringsprocesser du behöver göra när AI ska implementeras.

Nu kan ni gemensamt skapa värde i ditt företag.

https://hbr.org/2023/08/ai-wont-replace-humans-but-humans-with-ai-will-replace-humans-without-ai, https://www.welovethe90s.se/sa-har-internet-utvecklats-sedan-90-talet/, Mike Walsh: The Ai future of Business

Upplever du också att AI ”hänger över dig som ett mörkt moln” som du egentligen borde utnyttja men inte riktigt vet hur, är du i gott sällskap. Även om Stockholmare och höginkomsttagare är de som anser sig veta mest om AI i vårt avlånga land (46% i respektive grupp), följda av universitets- och högutbildade (39%) så uppgav majoriteten av svenskarna (56%) att de hade ganska liten kunskap om AI i en undersökning gjord av Bolagsverket 2022.

Samtidigt ser fler och fler företag alltmer AI som en ”vägledande kraft”. Det gäller så gott som alla branscher.
Själva tricket med AI är ju att den omvandlar stora datamängder till användbara insikter, och fort går det. Tag bara Chat GPT som spottar ur sig en text på nolltid. Blev inte texten bra? Då är du sannolikt en kass prompter. AI:n visar vägen och vi följer, blir mer exakta och lär oss vartefter vad som krävs (skulle det inte vara tvärtom?) Men det är inte om det den här texten ska handla, utan det faktum att all data som genereras via AI lagras och bearbetas i Molnet. Det är intressant.
Man behöver ju inte ligga högst på WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale IV) för att förstå att avsevärda synergier finns att hämta genom att förena de två. Genom att kombinera AI och molnberäkning skapas smidigare, snabbare och mer effektiva lösningar. Molntekniken tillhandahåller den nödvändiga lagringskapaciteten och beräkningskraften, medan AI tillför intelligens. Det innebär att varje beslut blir datadrivet, varje lösning blir skräddarsydd och att varje innovation som görs tar oss ett steg närmare en värld där tekniken inte bara hjälper utan förstår och förutser när dessa båda ”sammansmälter”.
Hade vi haft nytta av en sådan lösning under covid? ”Ja” är svaret. Hade vi haft en hälsoapp som tidigt hade givit oss information om att ett influensautbrott var på väg och vilka försiktighetsåtgärder vi borde vidta så hade det kanske inte blivit någon pandemi. Tekniken finns och synergierna ger oss oanade förutsättningar. Integrationen av AI och molnteknik driver innovation, omvandlar branscher och ger också nästa generation av utvecklare unika möjligheter. Framtiden är här. Vi står inför en av vår tids största strukturförändringar. Hur ser ditt företag på möjligheterna?

https://www.itweb.co.za/content/RgeVDqPRwDz7KJN3, https://www.techmahindra.com/en-in/blog/the-synergy-of-ai-and-cloud-computing/, , https://ts2.space/en/the-synergy-between-ai-and-the-cloud-reshaping-industries/, https://bolagsverket.se/download/18.6e6c29d18481cff0f2214/1670481583044/svenska-folket-och-ai-2022.pdf

Många jag möter har till sist börjat inse att det händer saker på arbetsmarknaden. Frågor jag ofta får är därför: hur kommer det att se ut ? Vilka jobb kommer att försvinna inom ”närtid”? Hur kommer det att bli? Svaret på det är som vi alla vet att många jobb kommer att försvinna. Men ännu fler jobb kommer att delvis automatiseras eller ersättas av robotar. Det innebär att vi måste göra det vi egentligen inte är bäst på nämligen tänka om och förändras.

Ökad polarisering
Klart är att vi kommer att få se en alltmer ökande polarisering på arbetsmarknaden – i förlängningen kommer en del människor att ha mer ”normala” jobb och vara bra på dem, en annan del kommer att ha inte så normala jobb och de kommer till exempel att utföra samhällstjänst. En stor del eller stora delar av ”vanliga” jobb kommer att ha automatiserats och vi börjar alltmer närma oss 80/20 samhället. Uppsidan av omstruktureringen är att arbete bli säkrare och mer givande i ”framtiden”. Baksidan är att när en del av människors arbete ersätts av robotar, främst inom låglönearbeten så riskerar delen av arbetet som blir kvar att utföras av mänsklig kompetens att bli än mer repetitiv och mer isolerad.

Företaget Amazon som ersatt hundratusentals arbetstimmar med robotar kan nu ha större lager, packa snabbare och reducera sina kostnader. Samtidigt rapporteras en ökning av arbetsskador hos mänskliga medarbetare. Frågan är bara om det är intressant i ett företag där man lägger till ca tusen robotar om dagen och räknar med att ha fler robotar än mänskliga medarbetare år 2030 (man har f ö redan ca 500 000 robotar i sin verksamhet).
Oavsett vad vi tycker om detta – i samband med att allt fler jobb görs av robotar kommer ett nytt landskap för låginkomstjobb att växa fram. Det innebär att många låginkomstarbetare står inför minst sagt stora utmaningar. Hur förbereder du din organisation? Eller tror du att just ditt företag sitter säkert?

Lars Rinna, M Walsh, https://www.iffs.se/nyheter/ai-for-manniskor-eller-manniskor-for-ai/, https://fortune.com/2023/02/01/cathie-wood-robots-amazon-automation-ai/

Ett bra exempel på samarbete för att bättre ta sig in i ett nytt affärssammanhang är exemplet med företaget SMRT. Dr. Ayesha Khanna, CEO of ADDO AI samt expert inom AI, fick (redan 2018) i uppdrag av företaget SMRT, ett företag inom kollektivtrafik i Singapore, att hitta en ny och innovativ affärsmodell. Företaget upplevde att de var utsatta för ökad och annorlunda konkurrens från bland annat Uber. Nu ville de hitta ett bättre sätt att möta och serva kunden.

Efter ett inledande arbete tillsammans insåg Khanna att vad företaget behövde var ett helt nytt sätt att se på resan. Hon föreslog därför att man skulle tänka om helt och hållet och se resan som en ”digital upplevelse”. Själva resan skulle vara utgångspunkten och allting under kundens resa till sitt slutmål skulle vara sammanlänkat oavsett om det var en bil, en buss eller ett automatiserat fordon. Kunden skulle själv kunna bestämma genom en enkel app hur han eller hon ville ta sig fram. Appen skulle också tala om hur kunden skulle resa och med vilket fordon för att få den snabbaste och bästa resan skräddarsydd för just den. Kunden skulle också vara helt säker på att när bussen stannar så står taxin och väntar eller att tillexempel en cykel är bokad. Betalning skulle ske på ett ställe i appen. I samband med detta formulerade SMRT också ett nytt Brand Promise: ”Medborgarna kan ta sig från a-b genom att använda vilken typ av fordon som helst, och betalningen sker smidigt och enkelt via mobilappen”. När tankearbetet var klart återstod bara att starta arbetet med implementering av det nya synsättet. Något som inte var lika enkelt och självklart som man först trott.

Efter den lite omstörtande insikten att företaget SMRT behövde se annorlunda på sig själv och kundens resa, inleddes ett omfattande utvecklingsarbete. Det visade sig ganska snart att problematiken för SMRT var just att företaget hade svårt att se sin nya roll – det var helt enkelt svårt för ledningen att se på sig själva och verksamheten på ett så nytt och annorlunda sätt. Behovet av att automatisera, integrera och samarbeta med många olika företag var svårt att ta till sig. Allteftersom arbetet fortskred blev det allt tydligare att det var långt ifrån självklart att göra den mentala resa som behövdes för företaget. Framförallt var det svårt att implementera synsättet, och det som verkade enkelt utåt för kunden var svårt bakom kulisserna. Det som var mest omtumlande för företaget var att de blev tvungna att börja förhandla med andra företag och organisationer, reda ut frågor kring dataaccess, identifiera frågor som; ”vem äger kunden, och vem ska ha mest betalt för en viss sträcka”. Men när allt var gjort och alla hinder var överkomna var lösningen storslagen. SMRT hade integrerats med aktörer som bussar, tåg, bildelning, cykeldelning, scooterdelning, automatiserade förarlösa bilar, och ”on demand shuttles”.

Det är inte svårt att föreställa sig hur många risker det fanns med det arbete som SMRT gjorde. Låt oss till exempel leka med tanken att ledningen inte haft så stor vilja att vara framsynta, och därmed, i ett läge när de egentligen önskade mer kontroll, hade förmågan att göra tvärtom och våga kasta sig ut i det okända. Alternativet hade ju varit att göra det som tidigare varit en ganska säker väg till framgång att utveckla verksamheten, nämligen att helt enkelt extrapolera från det förflutna. Vad hade hänt då? Säkert hade man fått några av sina processer mer effektiva än innan men hade man flyttat sin verksamhet in på morgondagens arena och mött morgondagens kundkrav? Med största säkerhet inte.

Utan modiga ledare som hade förmågan, viljan och modet att ”tappa kontrollen” och helt tänka om sin affärsmodell hade utvecklingsarbetet aldrig kunnat genomföras. Har du vad som krävs för ditt företags resa in i morgondagen?

https://www.smrt.com.sg/About-SMRT/Our-Identity, https://www.smrt.com.sg/Portals/0/InvestorRelations/SMRT-Group-Review-2018-2019.pdf

Ända sedan vi lämnade jordbruket och klev in i fabrikerna har företag försökt att organisera sig med målet att säkerställa optimal effektivitet. Här har många intressanta aktörer satt sina spår, Henry Ford som tyckte att alla kunder gärna själva fick välja färg på bilen ”bara den var svart”, till Fredrick Taylor (grundaren av Scientific Management) som i sin iver att skapa effektivitet försökte knäppa västen med vänster hand samtidigt som han rakade sig med höger. (Målet var att komma under två minuter. Antalet skärsår uppvägde dock inte det hann vann i tid. Det tar ju tid även att sätta på sig plåster).

Även om tiden har gått strävar vi av naturliga skäl fortfarande efter att uppnå effektivitet i var och en av våra verksamheters affärsfunktioner. Syftet har också varit att leverera väl definierade produkter och avgränsade tjänster.

Men idag är inte som igår och i princip ”alla” företagsledare vet att vi inte kan fortsätta utgå ifrån hur det varit.

Ändå fortsätter många produkter och lösningar att se ut och levereras på exakt samma sätt som de alltid har gjort.

För att ta ett exempel – ska du åka tåg från en ort till en annan så beställer du ju dina biljetter via en digitaliserad tjänst på nätet. Det är inte speciellt enkelt och ganska frustrerande med allt som ska fyllas i och väljas, men du slipper i alla fall sitta i telefon som förr i tiden. Men – om du vill ta dig till eller från tågstationen så får du lösa det på egen hand. Antingen genom en app i mobilen eller genom att helt enkelt gå och ställa dig i regnet på taxistationen.

Hur svårt skulle det kunna vara att du kunde lösa alltihop med ett enda litet klick? Vad skulle krävas av de företag som i så fall skulle leverera den tjänsten? Svaret på den frågan är inte enbart ny teknik, svaret är heller inte ett utökat antal människor i någon av verksamheterna som skulle beröras. Svaret är ett nytt mindset och det som i stor utsträckning kommer att ta många företag in i framtiden – samarbete.

Vikten av att vi för en aktiv dialog om AI i samhället och att politikerna ser sitt ansvar är ju något jag skrivit om här i bloggen under det senaste ett och ett halvt året. Därför är det intressant att se att media nu till sist vaknat i frågan. Det är därför jag med viss förundran läser i Aftonbladet att Elon Musk (som ju varnat för riskerna med AI under lång tid) tillsammans med forskare och ansedda tech-ledare från olika länder, skriver ett öppet brev till länders regeringar där de lyfter fram riskerna med AI. Rädslan är att vi utvecklar något som vi inte kan hantera menar de. Därför bör AI utvecklingen av system starkare än den senaste modellen GPT-4 sättas på paus. Ett race där tech-bolagen stressas till att vara först med att släppa vassare och vassare produkter gynnar ingen. Tvärtom gör det att riskerna ökar och på bara några års sikt kan teknikens intelligens överstiga människans menar man vidare (något som ju för övrigt forskarna tidigare hävdat inte skulle kunna hända förrän 2050 någon gång sådär, men mest sannolikt aldrig).

Helt ärligt – hur kan det här komma som en överraskning. Var det verkligen någon som var det minsta påläst som inte trodde att det skulle bli såhär. Och vilket ansvar har våra politiker när de valt att inte sätta sig in i en fråga som kan ändra hela vårt samhälle och på sikt vår syn på själva innebörden av att vara mänsklig. När tänker de lämna baksätet? Trodde de på fullt allvar ”att nu är det internet – fast lite bättre”.

Risken och valet från våra beslutsfattare att inte prioritera att sätta sig in i frågan är att de väntar tills det är försent, eller rättare sagt tills de med förvånad min väntat så länge att de blir systematiskt manipulerade av en algoritm de inte förstår.

Att vara mänsklig innebär ju som jag talat om tidigare många gånger att en del av vår tillvaro dessvärre byggs kring våra fördomar. Det innebär att vi fattar beslut byggda på just dessa fördomar och att vi varken är logiska eller rationella. Vi ser det inte eftersom förhållningssätten och uppfattningarna liksom är inbäddade i vår mänskliga ”kod”. Problemet är att vi sedan stöter på de här fördomarna i form av diskriminering på olika sätt.

Från början fanns inte tanken att AI skulle kunna vara fördomsfullt. Maskininlärning bidrar ju till att göra datorsystem smarta och intelligenta och hela syftet är att systemen ständigt ska anpassa sig efter nya omständigheter och på sikt bli självständiga. Tanken fanns liksom inte riktigt på kartan att partiskhet och fördomar skulle uppstå i systemet precis på samma sätt som om vi mötte en enskild individ i en specifik situation. Men AI-bias uppstår eftersom det är vi människor som väljer de data som algoritmerna använder och dessutom bestämmer hur resultaten av de algoritmerna ska tillämpas (tex skulle en biased algoritm kunna avgöra att en kvinna korrelerar dåligt med att vara styrelseledamot).
Det finns några kända exempel på AI – bias ”i historien”. 2015 visade det sig tex att företaget Google hade åstadkommit en fotoapp ”Googles Lens” som oavsiktligt klassificerade människor med mörkare hud som en viss sorts primat. Det ligger naturligtvis en stor problematik i att ett system ens kan göra en sådan missbedömning och situationen mottogs av naturliga skäl med stor misstro och många upprörda känslor. Man kan också fundera över om man ens ska ta upp ett sådant exempel här i bloggen. Men problematiken blev ett tydligt uppvaknande. Någonstans i samband med den här händelsen stod det klart att tekniken kanske inte var så säker som man först kanske trott. Plötsligt tydliggjordes det att man hade dragit den felaktiga slutsatsen att bara för att något bygger på data eller är programmerat, så innebär det att det är värdeneutrala fakta. Google fick snabbt gå ut offentligt och be om ursäkt. Man sade också att man skulle åtgärda misstaget i sitt bildkategoriseringsprogram. Tre år senare upptäcktes dock att man inte lyckats med detta utan vad man gjort var att helt blockera systemet från att identifiera några som helst primater. Tilltron till tekniken förstärktes inte direkt när det framgick att trots att Google som ansågs ha enbart de bästa anställda inom området och dessutom vara extremt framstående inom området, inte klarade av att lindra en redan befintlig fördom i systemet. Och just här ligger problemet – har en fördom väl tagit sig in i systemet är det extremt svårt att ändra på det. Exemplet ovan är ju från 2015 men fortfarande vet man inte hur man ska lyckas förhindra AI-bias. Det kan få katastrofala följder när AI tex ska användas för rekrytering (som blir alltmer vanligt) eller andra urvalsformer. Dessutom undrar man jusom individ i mötet med AI – vems fördomar är det jag möter -egentligen?

Men inte bara enskilda individer och grupper kan drabbas av diskriminering eller andra oönskade effekter på grund av AI bias. Ur ett företagsperspektiv kan varumärket få sig en rejäl törn och även andra negativa affärseffekter kan självklart uppstå. Det gäller därför att tänka efter före och sätta sina AI-modeller i produktion på ett genomtänkt sätt. Ett mycket viktigt steg i den processen är att aktivt arbeta för att identifiera och eliminera potentiella fördomar. Företagen måste också sträva efter förklarbarhet så att de människor som involveras kan förstå hur just deras AI fungerar. Dessutom behöver det finnas möjligheter att klaga om man upplever sig orättvist behandlad av AI-lösningen. Sist men inte minst är etik en nödvändig ingrediens i de lösningar som tas fram.

I takt med att AI lösningar alltmer implementeras är det också nödvändigt att föra en diskussion kring var ansvaret för AI-bias egentligen ligger – är det statens eller det enskilda företaget som ska säkerställa att inte individer diskrimineras i morgondagens AI-lösningar. Frågan kräver ett svar.

https://www.svd.se/hjarnan-sorterar-bort-verkligheten, https://insidebigdata.com/2022/02/09/7-reasons-for-bias-in-ai-and-what-to-do-about-it/

Birgitta Wildenstam, Global Disruptive Thinker

Idag hände det som ingen hoppats skulle ske. Ryssland har inlett en invasion av Ukraina. Vi har sett tecknen under en tid nu. Ändå stod vi bredvid och kan inte riktigt tro på det. Krig i Europa – igen. Rysslands invasion hotar inte bara Ukraina och dess framtid utan visar även hur demokratin i världen alltmer utmanas. Enligt forskare är demokratin i världen på tillbakagång. Men dagens hot ser olika ut. I det här fallet är det våld och ockupation, i andra fall är det inifrån, av makten själv, den utmanas.

Idag räknas endast 13,8 % av världens länder som fullvärdiga demokratier. I samband med murens fall och Sovjetunionens upplösning 1991 blev många länder som tvingats tillhöra unionen demokratiska. Tyvärr har den ökningen nu börjat upphöra och Putins invasion av Ukraina gav processen den slutgiltiga nådastöten (efter att den redan utmanats av annekteringen av bland annat Krim 2014). Trenden är däremot allt fler autokratiska länder på bekostnad av demokrati. EU har fortfarande de mest demokratiska länderna (med Sverige i topp, men tittar vi utanför EU får vi stryk av både Norge och Nya Zeeland). Men även solen har fläckar och sex länder börjar nu röra sig riktning mot autokrati – Kroatien, Grekland, Tjeckien och Slovenien är i början av processen medan Polen och Ungern visat den största försämringen. En minst sagt oroande utveckling då denna våg av autokratisering ökar risken till fler väpnade konflikter på flera områden. Bland annat för att demokratier i princip aldrig går i krig med andra demokratier. Det är dessutom så att det förekommer färre inbördeskonflikter i demokratier än i andra typer av styren.

Två länder anses ha blivit mer demokratiska under de senaste åren. De har gått från ha klassats som autokratier till demokratier. Ukraina är ett av dem. Trots att de brottats med problem i processen är det dubbelt tragiskt att det de uppnått nu ska rivas upp och kanske till och med gå förlorat. Världen behöver varje demokrati. Demokratier slåss inte med demokratier. Det gör däremot diktaturer.
Hur beskriver man en sådan här dag. Finns det ens ord? Låt oss alla hoppas att vi kan hjälpa Ukraina att behålla sin frihet från rysk övermakt.
ref: https://globalportalen.org/amnen/demokrati
https://www.europaportalen.se/2022/03

Ungefär vid den här tidpunkten på året börjar många av oss tvivla. På vad undrar du kanske? Så klart det som alla vi svenskar eller i all fall många av oss varje år avger för att sedan inte riktigt gå i mål med. Det handlar om nyårslöftet givetvis. Det allra vanligaste nyårslöftet i Sverige är kopplat till träning. Man vill komma i form och det ska man göra genom att antingen träna mer eller helt enkelt bara börja träna. Sedan kommer verkligheten – ca 45 % av de som avlagt ett nyårslöfte uppfyller det inte. Men ska vi se det positivt kan vi ju vända på det och ändå konstatera att 55 % faktiskt gör det. En inte allt för föraktlig siffra i alla fall (även om den inte direkt får mig att känna mig bättre, gissa vilken sida av staketet jag står på). Oavsett vilket så är nu Wellness en marknad på runt 1,5 biljoner dollar globalt – och den växer med 5 till 10 procent varje år.
Under pandemin var det många som ställde träningen lite på vänt. Att gå på gymmet och svettas tillsammans med eller efter andra var inte det som kändes som första prioritet, och även om det fanns många andra sätt att träna så var det lätt att komma av sig. Men eftersom många länder hade det betydligt svårare med restriktioner än vad vi hade så har vi fått se ett närmast explosivt antal träningslösningar som vi kunnat och kommer att kunna använda oss av hemma. Andra enheter och trender riktar sig dock helt och hållet till dem som är peppade på att komma ut i det fria igen. Några trender framträder tydligt. Läs om dem i kommande inlägg

Mer personifierat
En tydlig trend inom området Wellness är ökad individualisering, människor vill helt enkelt ha mer kontroll när de tränar, både över vad de gör och vad de borde göra. Här blir uppkoppling en viktig del eftersom den erbjuder omedelbar feedback. Inom fitness har därför ett antal nya lösningar utvecklats – allt ifrån i syfte att samla in och tolka data för att förbättra vår hälsa. Google (som ju bland annat förvärvat Fitbit), Apple men också ett antal nya startups ligger bakom detta.

Balans i livet
Intresset för avslappningsteknik såsom mindfulness- och meditationsteknik är ytterligare en trend. Flera välkända hälsoplattformar har utformat lösningar för att sänka stress och öka mental hälsa (tex Fitbit). Apple tar steget längre och inkluderar funktioner som ska hjälpa till att upptäcka depression och ångest (Apple Health plattform) och till och med kognitiva försämringar. På så sätt kan du få en slags tidig varning om att du lever på ett sådant sätt så att du riskerar att utveckla Alzheimers sjukdom.

Träna på jobbet
Utvecklingen av arbetsplatsrelaterade lösningar är något vi egentligen sett länge men trenden fortsätter. På arbetsplatserna förväntas det erbjudas ett ökande antal olika lösningar för att öka välbefinnandet för de anställda. Fler och fler arbetsgivare börjar inse vikten av att medarbetarna tränar och lever ett sunt liv och kanske tar en paus från skrivbordet ibland. Det står ju i skarp kontrast mot hur det var för inte allt för många år sedan då stunden man reste sig från skrivbordet var en rökpaus för att ”stressa av”.
Vill man tex övervaka sin egen kroppshållning på kontoret för att minimera onödigt slitage och problem relaterade till det, är Lumo Lift en lösning. Sitta i fel ställning i femton minuter räcker för att trötta ut musklerna i nacke, axlar och övre delen av ryggen. Med devicen Lumo Lift fäst precis under nyckelbenet registreras om kroppen ”lutar” och en vibration hjälper dig då att hitta rätt igen.
https://www.cnet.com/health/fitness/best-smart-home-gym-workouts/, Bernard Marr, https:// http://www.mckinsey.com/featured-insights/the-next-normal/wellness

Träna hemma – Gymmet i vardagsrummet
Fler och fler vill träna hemma och efter pandemin har en premium-marknad för hem-gymutrustning dykt upp för att möta efterfrågan. Att ha sitt eget personifierade gympass direkt in i vardagsrummet kommer att bli allt vanligare. Det handlar inte bara om utrustning utan också om snygga studiolektioner hemma med live- och on-demand-lektioner, pekskärmar, inbyggda kameror och allt-i-ett-system. Utöver det kan du naturligtvis ha någon som hjälper och peppar dig under passet.

Make it exciting
På fritiden kommer en personlig tränare i form av AI att bli allt mer vanligt tillsammans med AI-tekniker som håller koll på dina kroppsrörelser när du tränar och sedan ger dig feedback om din hållning och teknik (en dröm för alla ryttare). Med hjälp av AR (”förstärkt verklighet”) kan tekniken göra visuella överlagringar ovanpå videoinspelningar av ett träningspass. Du får veta vad du gör för fel och hur du kan utveckla och förbättra dig. Exempel på olika lösningar som kommer för det är digitala gympass, träningsappar, gamifierade hälsoaktiviteter såsom gamifierade motionscyklar eller en motionscykel där du synkroniserar ditt cykelpass med musik.

Viktminskning ska vara en personifierad njutning
Även om många fortfarande vill minska i vikt och få den kropp man önskar ser sättet att nå dit inte riktigt ut på samma sätt som tidigare. De flesta är inte så sugna på att svälta sig själv för att nå dit de vill, tvärtom förväntas maten vara det bränsle kroppen behöver men samtidigt ska den ge en känsla av tillfredsställelse. Viktväktarna (i USA nu omdöpta till WW för enkelhetens skull) erbjuder maskininlärningsdrivna individuella friskvårdsprogram som tar hänsyn till vad du äter, hur mycket du rör dig och hur mycket du sover. Efter det kan den identifiera ett optimalt träningsschema som tar ålder, kondition och kroppsmassa i beaktande. Så mycket mer personifierat kan det inte bli.

Wearables
Wearables är något vi vant oss vid och många uppskattar. Liksom allt annat kommer dessa att bli smartare och utvecklas eftersom många av oss uppskattar att kunna samla in och övervaka vår egen prestation. Exempel på smarta wearables redan idag är tex glasögonen Sportiiiis Heads-Up Display som fästs på vanliga sportsolglasögon och sedan fångar data från en pulsmätare eller andra ANT+-enheter och ger den idrottande realtidsfeedback om sin prestation genom att projicera LED-färgbilder på glasögonen. Du kan få info om hjärtfrekvens, hastighet, tempo, kadens och kraft och du kan också få ljuduppmaningar på vägen. Vill man samla in analyser om sin fotlandning, kadens, takten som man springer i, förbrända kalorier, distans, hastighet, uppstigning och totala steg löser man enkelt problemet med Sensoria smarta strumpor som genom sensorer anslutna till ett Bluetooth-armband spårar prestandan för vardera fot.
Wearables hjälper oss också att övervaka vår hälsa. En ny parameter vi kommer att kunna hålla koll på är vårt blodsyre (SP0) som talar om huruvida kroppen bekämpar en infektion eller inte, nog så viktigt att hålla reda på innan man ger sig ut i löpspåret eller sätter sig på träningscykeln. Digitala wellness wearables kommer också att ge patienter möjlighet att bättre engagera sig i egenvård och hälsa. Dessutom kommer vi att få se lösningar där vården förflyttas till patienten istället för tvärtom.
Hittills har klockor varit en favorit för wearables men nu gör både ringar och öronsnäckor sitt intåg på marknaden, för att inte tala om smarta skor och T-shirts. Trenden med hemträning fick en skjuts av covid och Wellnessbranschen står nu inför en mycket intressant utveckling. Vi kommer sannolikt att se olika oväntade samarbeten, eventuellt också branschglidningar inom en inte alltför avlägsen framtid. En oerhört intressant marknad.
https://www.cnet.com/health/fitness/best-smart-home-gym-workouts/, Bernard Marr, https:// http://www.mckinsey.com/featured-insights/the-next-normal/wellness

Nej det var inte någons barn som frågade sin kompis om vad han eller hon fick i sitt Kinderägg utan min kollega som ställde frågan till mig. Vad den handlade om? Vilket vaccin jag fått så klart.

Just nu går ju diskussionerna varma om vilket vaccin som ger bäst skydd fortast, ger mest biverkningar etc etc.

Själv fick jag Pfizer och kände inget, en vännina däremot kunde inte sova på två dygn för hon hade så ont i armen. Men det är inte det som är det primära i den här frågan utan hur vi ska kunna klara av att inte slappna av riktigt än. Jag behöver bara titta på trafiken på morgnarna när jag kör till jobbet för att inse att fler och fler verkar börja jobba som vanligt igen eller åtminstone vara mer inne på kontoret. Frågan är bara om det beror på att vi håller på att slappna av, folk har ledsnat eller om organisationerna helt enkelt inte klarar mer restriktioner.

Samtidigt står vi inför enorma utmaningar. Pandemin har förflyttat ”survival of the fittest” till ”survival of the fastest”. Utmaningarna är många och vissa verkamheter kämpar fortfarande med att bemästra sina ”gamla” problem, eller så har de fått lägga enorma insatser för att bara komma igenom pandemin. Samtidigt måste de hantera det ständiga växande som sker runtomkring dem. Problemet är när det accelerationsgap som uppstår mellan förändringshastigheten och organisationens förmåga att hålla jämna steg, inte korrelerar.

Många organisationer kommer att tas på sängen av de nya utmaningarna. Hur gör du för att det inte ska hända din organisation?

J.Caroll, D Houle