Har du tänkt på vad du vill att dina barn ska bli. Och hur de ska bli. Det har du sannolikt om du är förälder eftersom det är en fråga som alla äldre generationer brottas med i varierande grad beroende på telningens ålder. Men nu handlar det inte bara om vad vi ser framför oss vad de små ska bli oavsett om det är något i uniform med skinande blanka knappar eller den lille med ett stetoskop om halsen. Nu handlar det om vad vi faktiskt ser framför oss när de ska fostras som unga medborgare.
Såklart kommer skolan att vara mycket präglad av teknik inom ett tio till tjugoårsperspektiv (naturligtvis borde processen gå betydligt fortare men det är skolan vi pratar om). Om tio år kommer skolorna tex att ha avancerad teknik i klassrummet som ett komplement till lärarnas lektioner. Som ett exempel så kommer tex naturvetenskapliga ämnen att kunna använda sig av 3D för att studera olika fenomen och problemställningar. Verkligen på tiden. Men – och här kommer det problematiska. År 2030 räknar man med att Adaptivt lärande ska ersätta direkt instruktion.
Adaptivt lärande är ett sätt att lära sig där man använder sig av datorer som interaktiva utbildningsapparater (med hjälp av AI). I sin goda form anpassar den kunskapen till varje enskild individ och skräddarsyr på så sätt utbildningen för denna. Denna metod kommer alltså sannolikt att se dagens ljus inom grundskolan inom en inte alltför lång framtid. (Den används idag på vissa universitet där man kallar det intelligent handledning). Förespråkare för metoden menar att metoden tillsammans med andra EdTech-lösningar kommer att revolutionera utbildningsbranschen.
Det låter ju jättebra – men problemet med Adaptivt lärande i skolan är just att det flyttar eleverna upp och ner genom innehållet på en nivå baserad på klassens elevprestanda utifrån ett antal bedömningsfrågor. Innehållet som presenteras för användaren anpassas alltså (med hjälp av AI) efter användarnas behov och inlärningstekniker, som bestäms utifrån specifika indikatorer från datorn samt hur användarna tidigare svarat på frågor och uppgifter.
Modellen baseras också på teorier framtagna av Burrhus Fredric Skinner. Skinner (som föddes 1904!), var en amerikansk psykolog och författare som ägnade sig åt tester inom experimentell psykologi. Bland annat utgick han från begreppet ”försök och misstag” när han omväxlande elektrifierade eller belönade möss för samma uppgift. Han menade att man bör förstå beteende som en funktion av tidigare förstärkningar i omgivningen och förespråkade att man skulle använda sig av olika beteendemodifikationstekniker (så kallad operant betingning, vilket var det han gjorde med mössen) för att göra samhället bättre och människorna lyckligare. 1968!!! skrev han boken The Technology of Teaching som nu ska ligga till grund för den Adaptiva inlärningens användande i skolan. Eftersom Skinner var så kallad behaviorist där man enkelt uttryckt ser på eleven som att ”den lär sig det läraren lär ut” i en slags passivt mottagande process så ligger det ju nära till hands att ge maskiner möjligheten att ge samma värde och anpassade stöd i utbildningen som en mänsklig lärare skulle kunna bidra med.
Men om man ser på utbildning som en interaktiv process och ser på individen som att ”den aktivt lär sig från det den föds tills dess den dör”, (humanistisk grundsyn, dock ej att förväxla med humanisterna), så förstår man snart att det är långt ifrån önskvärt att eleverna serveras någon allmän mish-mash av kunskaper på en generell nivå, fastän denna gång med hjälp av maskiner, (lärare var det inte så att ert jobb inte kunde automatiseras?).
Vi måste verkligen ställa oss frågan om vi anser det som utveckling att vi nu paketerar elevernas lärande i små färdiga paket i ännu större utsträckning, fast nu bara ännu mer effektivt. Vilka medborgare vill vi fostra? Passiva mottagare eller individer som ska kunna hantera ett okänt sammanhang och aktivt skapa sig sin framtid. Jag trodde att en konkurrensfaktor för oss i vårt kommande samhälle var att inte lära eleverna saker som kan ersättas av maskiner och att förståelse och känsla är det som faktiskt kommer att skilja oss ifrån maskinerna. Att det var det som gjorde att vi faktiskt kan styra och hantera vår kommande AI. Är det då klokt att göra våra barn till passiva mottagare av kunskap?
Adaptivt lärande tillsammans med olika EdTech-lösningar skulle säkert vara toppen för svensk skola om tekniken erbjöd individuella lösningar, men alla som satt sin fot i just svensk skola vet att politikerna är skickliga på att få det att låta bra. Verkligheten är dock densamma som den varit de senaste 50 åren.
Det känns som omvända världen att veta att en femtio år gammal teori nu ska forma morgondagens unga med hjälp av den mest utvecklade teknologi vi har….
ref: https://www.ciena.com/se/insights/articles/adaptive-learning-future-education-collaboration-edtech-networks_sv_SE.html, https://www.netinbag.com/sv/science/what-is-adaptive-learning.html
https://amp.sv.freejournal.org/3117559/1/adaptivt-larande.html
Mapmaker 