Under jordbrukssamhället var definitionen av arbete egentligen ganska enkel – man gick upp med solen och började arbeta, när det blev ljust. På samma sätt avbröt man arbetet när det blev mörkt.
Under industrisamhället blev arbetet kopplat till plats. Det var en naturlig utveckling eftersom tekniken var bunden till ett visst ställe där arbetet skulle utföras. Klockan ringde när arbetarna skulle infinna sig på fabriken, och den ringde när dagen var slut och man fick gå hem (förlagan till dagens skolklockor för övrigt). Maskinerna stod där de stod och människans roll blev att vara ”maskinens förlängda arm”. Effektivitet hos den enskilde medarbetaren var centralt. För att säkerställa det kunde varje arbetare ha upp till åtta chefer. Det gjorde att kontroll blev intimt förenat med effektivitet.
Under den senare delen av industrisamhällets era kom dock arbete att alltmer bestå av tjänster. Det innebar att individen egentligen inte behövde vara på kontoret, men tekniken fanns inte för att man skulle kunna kommunicera med varandra på ett bra sätt om man inte samtidigt befann sig på samma plats. Vi kunde därför inte föreställa oss något annat sätt att göra det på. Tid var därför fortfarande kopplat till plats.
Anthony Giddens, känd sociolog menar att utmärkande för den moderna organiseringen (som egentligen kom igång på allvar under Informationssamhället (som ju efterträdde industrisamhället) är just åtskiljandet av tid och rum. Han menar att vi dag har ”tömt tiden på innehåll”. Med det menar han att tiden inte längre är bunden till en lokal kontext på det sätt den var förut. Förr kunde vi inte beskriva tid utan en rumslig markör, idag är tiden däremot allmänt vedertagen och ingår i globala tidszoner och årsindelningar. Han resonerar även kring ”rummet” på ett snarlikt sätt där han menar att i det förmoderna samhället var en handlings rum och plats densamma. Men idag skiljs handling och plats ifrån varandra av det enkla skälet att vi kan interagera och skapa relationer med ”frånvarande” personer (dvs personer på avstånd), och på så sätt blir ”lokaliteterna” formade av sociala inflytanden långt borta. (Det intressanta är att Giddens började prata om de här sakerna redan på tidigt nittiotal. Hans texter kan vara lite tunga men orkar man ta sig igenom dem är de en fullständig guldgruva ur många aspekter).
Vi befinner oss i en ny era. Hur lång övergångsperiod kommer vi att behöva för att inse att arbete aldrig blir vad det varit förut. I Januari 2021 angav ca 73% av svenska anställda att de ville fortsätta arbeta både hemifrån och på jobbet. Den önskvärda fördelningen var att få arbeta hemifrån med ca 53%. Många företagsledare ivrar idag för att vi ska gå tillbaka till kontoret och hävdar att man kan förvalta ett företag genom hybrid och distansarbete men inte utveckla det. Frågan är bara vad som är hönan och ägget. Är vi tillbaka i synen att medarbetarna är lata och behöver övervakas eller är det chefernas oförmåga att leda på distans som behöver uppgraderas.
https://www.psykologisktvetande.se/arbete.html, Giddens, A (1996) Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.
Mapmaker 