Mapmaker

Tänker du bli lika tagen på sängen av nästa omvärldsförändring?

Var jag än vänder mig i samhället och vilka kunder jag än möter så hör jag alla säga samma sak. ”Vad händer, vad är det för värld vi lever i?” Pandemin ändrade varje antagande kring hur vi skulle göra affärer och hur vi kunde leva våra liv. Nu är vi där igen men den här gången är det 2.0. Det finns liksom inget vaccin mot atombomber.

Under hela min livstid har Sverige envist framfört ett och samma påstående. Det finns ingen hotbild mot Sverige. Vi behöver inget starkt försvar. Frågan är vem som är ansvarig för den omvärldsanalysen. Vi kan bara konstatera att den inte varit speciellt framgångsrik i alla fall. Vi kan också förstå att vi borde ha vetat bättre med tanke på att kriget i Ukraina egentligen pågått i 8 år. Den ryska invasionen (för nu definierar vi väl alla det som en invasion) skapar oro i hela Europa. En rysk seger kommer att sätta press på så gott som alla länder i västvärlden. Om Ukraina faller så ökar ju pressen speciellt på de länder som befinner sig runt Östersjön dvs både Baltstaterna och Finland men inte minst Sverige som ju mottagit direkta hot från Ryssland. I Sverige ska vi stärka vårt försvar – när vi har råd.

Idag har vi den högsta inflationen sedan 1993. En av orsakerna till det är de stigande mat- och drivmedelspriserna och stigande priser på råvaror till ett antal industrier. Dessvärre är det här en situation som inte verkar vara övergående och följden av det blir räntehöjningar. Kläder och möbler fick också en släng av sleven. När nu effekterna av kriget kommer till blir effekten sannolikt räntehöjningar. Allt det här för med sig en ökad osäkerhet och ökad osäkerhet leder till en väg – lågkonjunktur. Ekonomiska cykler är inget nytt det är en del av livet, frågan är bara hur djup- och långtgående den här blir som ett resultat av den förändrade världshandeln och osäkerheten som råder.

Men bortsett från den säkerhetspolitiska situationen så uppstår nu en mängd frågor kring hur vi ska verka och agera i ett sådant här sammanhang. Självklart är det beroende på hur involverad din verksamhet är i internationella affärer. Men det är inte det jag tänker på här. Det är dina medarbetares förhållning till det som händer jag tänker på. Vissa är otroligt oroliga och väntar bara på att kriget ska bryta ut här i Sverige, andra är helt oberörda och litar på att det löser sig, många vill hjälpa till, vissa tycker att man inte ska klaga på Ryssland – USA är minst lika hemska osv osv. Utöver det brottas vi fortfarande med effekter från pandemin som ju inneburit stora omvälvningar i många organisationer.
Det finns några viktiga punkter för att hjälpa dina medarbetare att gå framåt:

Uppmuntra till att hålla fokus på affären – diskutera gärna men vi är här för att vi har en uppgift

Fokusera på lösningar – även om vi nyss kommit ur pandemieffekterna så ska vi framåt

Tala sanning – oavsett hur din organisation nu berörs så är tillit en bärande punkt i ledarskapet

Förbered – vi lever i en föränderlig värld. Det enda vi kan förvänta oss är allt fler och allt tvärare kast. När vi nu redan varit påverkade under så lång tid upplevs ofta det nya som händer ”som grädden på moset”. Då är det är lätt att medarbetarna tappar modet. Här är det viktigt att ledningen står pall: ”Mycket händer och kommer fortsättningsvis at hända, men vi har styr på det”.

Sist men inte minst, för din egen skull – omvärldsbevaka, omvärldsbevaka och sluta aldrig omvärldsbevaka. Det är det enda som kan ge dig ett försprång och en förståelse kring vad som kan/ska hända och som ger dig manöverutrymme i en alltmer disruptiv tillvaro.

Blir 2050 människans tippingpoint?

År 2050 är året då vi beräknar att människan med sin förmåga kommer att ha skapat datorer som överträffar vår egen intelligens. Molnet kommer också att ha absorberat tänkandet hos ett stort antal döda hjärnor. I ett specifikt ögonblick kommer det alltså att avgöras vems förväntningar som kommer att infrias – de som förväntat sig att vi bundit ris åt egen rygg genom att utveckla AI, eller de som bara väntat på en tillvaro där tekniken ger näst intill oändliga möjligheter i människans tjänst.

Och vilka är oddsen – egentligen. Vissa forskare menar att AGI – ”artificiell allmän intelligens ” kan vara ”enormt transformativt”, de uttryckte sin oro i ett öppet brev redan 2015 där de beskrev att i den bästa av världar skulle AI verka i människans tjänst. Det skulle bland annat kunna innebära att sjukdom och fattigdom helt skulle försvinna. Samtidigt menade de dock att det finns ungefär 15 % till 20 % ”chans” för ett ”mycket dåligt resultat”, vilket skulle innebära ”existentiell katastrof”, helt enkelt att alla människor på jorden skulle vara döda.”

Mycket vatten har runnit under broarna och idag vet vi betydligt mer kring tekniken. Men frågan är om vi ska bekymra oss mindre då bland annat fd Google-chefen Eric Schmidt tillsammans med Henry Kissinger nyligen publicerat boken ”The Age of AI: And Our Human Future”. Där beskriver de bland annat hur en AI kunde lära sig att vinna matcher i schack genom att använda drag som mänskliga stormästare inte lyckats identifiera, hur en annan AI kunde upptäcka ett nytt antibiotika genom att analysera molekylära egenskaper som mänskliga forskare inte haft kompetensen att se, och hur AI-drivna jetplan redan slår erfarna mänskliga piloter i luftstrider. Författarna lyfter fram fördelarna med tekniken inom många skilda områden men lyfter också fram det faktum att maskinlärande AI-system redan idag kan reagera så snabbt på hypersoniska missiler att de kan avfyra kärnvapen innan någon människa ens kommer in i beslutsprocessen.

Att AI kommer att förändra våra liv och relationer i princip i allt det vi gör det har nog de flesta förstått idag. Men när ska debatten kring de här frågorna komma? Vad vill vi vara och vilken värld ska vi leva i. Om vi tycker att det är stora skillnader idag mot hur det var så är det inget mot vad vi kommer få att se. Kanske inte du och jag eller våra barn, men dina barnbarn kommer med stor säkerhet att kunna integreras med teknik och bli något helt annat. Borde vi inte hjälpa dem att ta ställning till de nya etiska frågor vi redan kan förstå eller ska vi passivt vänta till 2050 och se hur det blev. Det är lätt att vara efterklok men då är det försent. I alla fall det har historien lärt oss.

ref: https://www.forbes.com/sites/forbestechcouncil/2020/05/28/the-future-of-tech-requires-humans/?sh=5b8a129d31bc, https://www.theguardian.com/technology/2020/jan/03/technology-2050-save-humanity-or-destroy-us, https://www.analyticsinsight.net/beware-ai-is-learning-all-our-worst-bias-impulses/ samt ovan

Dagen då vi slutade ta demokratin för given

Idag hände det som ingen hoppats skulle ske. Ryssland har inlett en invasion av Ukraina. Vi har sett tecknen under en tid nu. Ändå stod vi bredvid och kan inte riktigt tro på det. Krig i Europa – igen. Rysslands invasion hotar inte bara Ukraina och dess framtid utan visar även hur demokratin i världen alltmer utmanas. Enligt forskare är demokratin i världen på tillbakagång. Men dagens hot ser olika ut. I det här fallet är det våld och ockupation, i andra fall är det inifrån, av makten själv, den utmanas.

Idag räknas endast 13,8 % av världens länder som fullvärdiga demokratier. I samband med murens fall och Sovjetunionens upplösning 1991 blev många länder som tvingats tillhöra unionen demokratiska. Tyvärr har den ökningen nu börjat upphöra och Putins invasion av Ukraina gav processen den slutgiltiga nådastöten (efter att den redan utmanats av annekteringen av bland annat Krim 2014). Trenden är däremot allt fler autokratiska länder på bekostnad av demokrati. EU har fortfarande de mest demokratiska länderna (med Sverige i topp, men tittar vi utanför EU får vi stryk av både Norge och Nya Zeeland). Men även solen har fläckar och sex länder börjar nu röra sig riktning mot autokrati – Kroatien, Grekland, Tjeckien och Slovenien är i början av processen medan Polen och Ungern visat den största försämringen. En minst sagt oroande utveckling då denna våg av autokratisering ökar risken till fler väpnade konflikter på flera områden. Bland annat för att demokratier i princip aldrig går i krig med andra demokratier. Det är dessutom så att det förekommer färre inbördeskonflikter i demokratier än i andra typer av styren.

Två länder anses ha blivit mer demokratiska under de senaste åren. De har gått från ha klassats som autokratier till demokratier. Ukraina är ett av dem. Trots att de brottats med problem i processen är det dubbelt tragiskt att det de uppnått nu ska rivas upp och kanske till och med gå förlorat. Världen behöver varje demokrati. Demokratier slåss inte med demokratier. Det gör däremot diktaturer.
Hur beskriver man en sådan här dag. Finns det ens ord? Låt oss alla hoppas att vi kan hjälpa Ukraina att behålla sin frihet från rysk övermakt.
ref: https://globalportalen.org/amnen/demokrati
https://www.europaportalen.se/2022/03

Befria dig från ”Legacy – thinking”

En av de största utmaningarna för organisationer idag är att när vi inte riktigt förstår det som händer runt omkring oss så tappar vi fart framåt, och framförallt så vågar vi inte tänka framåt. Man måste jobba ”hands on” som många chefer uttrycker det. Framtidsfrågorna får man ta sedan. Problemet är bara att hands on idag inte är det samma som hands on imorgon eftersom verkligheten kommer att se så annorlunda ut. Risken är också att det inte kommer någon morgondag om vi fokuserar för mycket på det som är och vi inte vågar höja blicken och ta in de nya förutsättningar som blir en del av vår verklighet – oavsett vi vill eller inte.

Det som hindrar oss att se är så kallat Legacy-thinking – arvstänkande, hävdar David Houle, futurist och författare till ”The Shift Age”. Det fungerar som ett filter när vi ska förstå morgondagen och innebär att vi försöker lösa morgondagens problem med gårdagens lösningar.

Att vara rädd för framtiden och allt vad den för med sig är ingen bra utgångspunkt. Som chef, vd eller styrelseledamot måste du förstå vart din bransch är på väg och hur utvecklingen ser ut. För låt oss vara realistiska. Att överleva i morgondagens affärssammanhang handlar inte bara om att överleva effekterna av pandemin eller krigshot. Det kom bara som grädde på moset. Försök inte lösa dagens problem med gårdagens lösningar. Det går inte. Och det är bra. Använd det till din fördel.

Var ditt nyårslöfte att träna mera?

Ungefär vid den här tidpunkten på året börjar många av oss tvivla. På vad undrar du kanske? Så klart det som alla vi svenskar eller i all fall många av oss varje år avger för att sedan inte riktigt gå i mål med. Det handlar om nyårslöftet givetvis. Det allra vanligaste nyårslöftet i Sverige är kopplat till träning. Man vill komma i form och det ska man göra genom att antingen träna mer eller helt enkelt bara börja träna. Sedan kommer verkligheten – ca 45 % av de som avlagt ett nyårslöfte uppfyller det inte. Men ska vi se det positivt kan vi ju vända på det och ändå konstatera att 55 % faktiskt gör det. En inte allt för föraktlig siffra i alla fall (även om den inte direkt får mig att känna mig bättre, gissa vilken sida av staketet jag står på). Oavsett vilket så är nu Wellness en marknad på runt 1,5 biljoner dollar globalt – och den växer med 5 till 10 procent varje år.
Under pandemin var det många som ställde träningen lite på vänt. Att gå på gymmet och svettas tillsammans med eller efter andra var inte det som kändes som första prioritet, och även om det fanns många andra sätt att träna så var det lätt att komma av sig. Men eftersom många länder hade det betydligt svårare med restriktioner än vad vi hade så har vi fått se ett närmast explosivt antal träningslösningar som vi kunnat och kommer att kunna använda oss av hemma. Andra enheter och trender riktar sig dock helt och hållet till dem som är peppade på att komma ut i det fria igen. Några trender framträder tydligt. Läs om dem i kommande inlägg

Var ditt nyårslöfte att du skall träna mera? Sju intressanta trender om Wellness.Trend 1-3

Mer personifierat
En tydlig trend inom området Wellness är ökad individualisering, människor vill helt enkelt ha mer kontroll när de tränar, både över vad de gör och vad de borde göra. Här blir uppkoppling en viktig del eftersom den erbjuder omedelbar feedback. Inom fitness har därför ett antal nya lösningar utvecklats – allt ifrån i syfte att samla in och tolka data för att förbättra vår hälsa. Google (som ju bland annat förvärvat Fitbit), Apple men också ett antal nya startups ligger bakom detta.

Balans i livet
Intresset för avslappningsteknik såsom mindfulness- och meditationsteknik är ytterligare en trend. Flera välkända hälsoplattformar har utformat lösningar för att sänka stress och öka mental hälsa (tex Fitbit). Apple tar steget längre och inkluderar funktioner som ska hjälpa till att upptäcka depression och ångest (Apple Health plattform) och till och med kognitiva försämringar. På så sätt kan du få en slags tidig varning om att du lever på ett sådant sätt så att du riskerar att utveckla Alzheimers sjukdom.

Träna på jobbet
Utvecklingen av arbetsplatsrelaterade lösningar är något vi egentligen sett länge men trenden fortsätter. På arbetsplatserna förväntas det erbjudas ett ökande antal olika lösningar för att öka välbefinnandet för de anställda. Fler och fler arbetsgivare börjar inse vikten av att medarbetarna tränar och lever ett sunt liv och kanske tar en paus från skrivbordet ibland. Det står ju i skarp kontrast mot hur det var för inte allt för många år sedan då stunden man reste sig från skrivbordet var en rökpaus för att ”stressa av”.
Vill man tex övervaka sin egen kroppshållning på kontoret för att minimera onödigt slitage och problem relaterade till det, är Lumo Lift en lösning. Sitta i fel ställning i femton minuter räcker för att trötta ut musklerna i nacke, axlar och övre delen av ryggen. Med devicen Lumo Lift fäst precis under nyckelbenet registreras om kroppen ”lutar” och en vibration hjälper dig då att hitta rätt igen.
https://www.cnet.com/health/fitness/best-smart-home-gym-workouts/, Bernard Marr, https:// http://www.mckinsey.com/featured-insights/the-next-normal/wellness

Var ditt nyårslöfte att du skall träna mera? Sju intressanta trender om Wellness. Trends 4-7.

Träna hemma – Gymmet i vardagsrummet
Fler och fler vill träna hemma och efter pandemin har en premium-marknad för hem-gymutrustning dykt upp för att möta efterfrågan. Att ha sitt eget personifierade gympass direkt in i vardagsrummet kommer att bli allt vanligare. Det handlar inte bara om utrustning utan också om snygga studiolektioner hemma med live- och on-demand-lektioner, pekskärmar, inbyggda kameror och allt-i-ett-system. Utöver det kan du naturligtvis ha någon som hjälper och peppar dig under passet.

Make it exciting
På fritiden kommer en personlig tränare i form av AI att bli allt mer vanligt tillsammans med AI-tekniker som håller koll på dina kroppsrörelser när du tränar och sedan ger dig feedback om din hållning och teknik (en dröm för alla ryttare). Med hjälp av AR (”förstärkt verklighet”) kan tekniken göra visuella överlagringar ovanpå videoinspelningar av ett träningspass. Du får veta vad du gör för fel och hur du kan utveckla och förbättra dig. Exempel på olika lösningar som kommer för det är digitala gympass, träningsappar, gamifierade hälsoaktiviteter såsom gamifierade motionscyklar eller en motionscykel där du synkroniserar ditt cykelpass med musik.

Viktminskning ska vara en personifierad njutning
Även om många fortfarande vill minska i vikt och få den kropp man önskar ser sättet att nå dit inte riktigt ut på samma sätt som tidigare. De flesta är inte så sugna på att svälta sig själv för att nå dit de vill, tvärtom förväntas maten vara det bränsle kroppen behöver men samtidigt ska den ge en känsla av tillfredsställelse. Viktväktarna (i USA nu omdöpta till WW för enkelhetens skull) erbjuder maskininlärningsdrivna individuella friskvårdsprogram som tar hänsyn till vad du äter, hur mycket du rör dig och hur mycket du sover. Efter det kan den identifiera ett optimalt träningsschema som tar ålder, kondition och kroppsmassa i beaktande. Så mycket mer personifierat kan det inte bli.

Wearables
Wearables är något vi vant oss vid och många uppskattar. Liksom allt annat kommer dessa att bli smartare och utvecklas eftersom många av oss uppskattar att kunna samla in och övervaka vår egen prestation. Exempel på smarta wearables redan idag är tex glasögonen Sportiiiis Heads-Up Display som fästs på vanliga sportsolglasögon och sedan fångar data från en pulsmätare eller andra ANT+-enheter och ger den idrottande realtidsfeedback om sin prestation genom att projicera LED-färgbilder på glasögonen. Du kan få info om hjärtfrekvens, hastighet, tempo, kadens och kraft och du kan också få ljuduppmaningar på vägen. Vill man samla in analyser om sin fotlandning, kadens, takten som man springer i, förbrända kalorier, distans, hastighet, uppstigning och totala steg löser man enkelt problemet med Sensoria smarta strumpor som genom sensorer anslutna till ett Bluetooth-armband spårar prestandan för vardera fot.
Wearables hjälper oss också att övervaka vår hälsa. En ny parameter vi kommer att kunna hålla koll på är vårt blodsyre (SP0) som talar om huruvida kroppen bekämpar en infektion eller inte, nog så viktigt att hålla reda på innan man ger sig ut i löpspåret eller sätter sig på träningscykeln. Digitala wellness wearables kommer också att ge patienter möjlighet att bättre engagera sig i egenvård och hälsa. Dessutom kommer vi att få se lösningar där vården förflyttas till patienten istället för tvärtom.
Hittills har klockor varit en favorit för wearables men nu gör både ringar och öronsnäckor sitt intåg på marknaden, för att inte tala om smarta skor och T-shirts. Trenden med hemträning fick en skjuts av covid och Wellnessbranschen står nu inför en mycket intressant utveckling. Vi kommer sannolikt att se olika oväntade samarbeten, eventuellt också branschglidningar inom en inte alltför avlägsen framtid. En oerhört intressant marknad.
https://www.cnet.com/health/fitness/best-smart-home-gym-workouts/, Bernard Marr, https:// http://www.mckinsey.com/featured-insights/the-next-normal/wellness

Tribalism – hot eller möjlighet för din verksamhet i morgondagens samhälle

Tribalism var något vi futurister pratade ganska mycket om i samband med millenieskiftet. Tribalism är enkelt uttryckt att individer söker sig till andra där de känner sig ”hemma.” Egentligen är det inget nytt, människan är inte gjord för att klara sig på egen hand eftersom vi är ett socialt djur. I tidernas begynnelse innebar tribalismen därför ett hinder för individen att vandra iväg och lämna gruppen. Därmed uppstod också ett slags win win. Individen fick skydd och gemenskap samtidigt som gruppen inte försvagades genom att medlemmar lämnade eller avvek.

Hitills har begreppet främst lyfts fram för att våra samhällen anses bli allt mer glokala, men även i varumärkessammanhang. Men – med handen på hjärtat – egentligen kanske inte effekterna blivit så påtagliga som vi faktiskt trodde på tidigt 2000 tal.

Men skam den som ger sig. Fokus idag ligger på Neo tribalism. Med det menas att människor alltmer utvecklas till att leva i stamsamhället, (i direkt motsats till massamhället). På så sätt kommer det bli naturligt att bilda sociala nätverk som utgör nya stammar där man kommer att känna en stark samhörighet. Mumma för varje marknadsförare.

I skuggan av corona har spelplanen också ändrats både för de som redan är etablerade på arbetsmarknaden men också för dem som är på väg in på den. Många branscher har drabbats hårt av krisen. Men samtidigt som risktagare och kreativa innovatörer kommer att presentera och möjliggöra nya lösningar så är det många som inte är beredda att leva på kanten. De individerna kommer att söka sig till fasta anställningar där riskerna är mindre, livet mer lokalt och gemenskapen mer betydelsefull. Det betyder inte att du som företag kanske missar talangerna. Tvärtom. Varje företag har en gyllene chans att locka framtidens talanger genom att lägga örat mot marknaden. En stark lojalitet till sin stam eller sociala grupp i en komplex affärsmiljö kan göra under för innovation och lönsamhet i en verksamhet. En avgörande nyckelfaktor i processen är tydliga men relationsskapande ledare som kan föra samman olika grupper i en anda av samarbete för att få saker gjorda. Så hur ska du gå tillväga för att bygga en sund tribementalitet i din organisation?

Birgitta Wildenstam, Disruptive Thinker and Future Consultant

En lydig medborgare eller en unik kreatör

Har du tänkt på vad du vill att dina barn ska bli. Och hur de ska bli. Det har du sannolikt om du är förälder eftersom det är en fråga som alla äldre generationer brottas med i varierande grad beroende på telningens ålder. Men nu handlar det inte bara om vad vi ser framför oss vad de små ska bli oavsett om det är något i uniform med skinande blanka knappar eller den lille med ett stetoskop om halsen. Nu handlar det om vad vi faktiskt ser framför oss när de ska fostras som unga medborgare.

Såklart kommer skolan att vara mycket präglad av teknik inom ett tio till tjugoårsperspektiv (naturligtvis borde processen gå betydligt fortare men det är skolan vi pratar om). Om tio år kommer skolorna tex att ha avancerad teknik i klassrummet som ett komplement till lärarnas lektioner. Som ett exempel så kommer tex naturvetenskapliga ämnen att kunna använda sig av 3D för att studera olika fenomen och problemställningar. Verkligen på tiden. Men – och här kommer det problematiska. År 2030 räknar man med att Adaptivt lärande ska ersätta direkt instruktion.

Adaptivt lärande är ett sätt att lära sig där man använder sig av datorer som interaktiva utbildningsapparater (med hjälp av AI). I sin goda form anpassar den kunskapen till varje enskild individ och skräddarsyr på så sätt utbildningen för denna. Denna metod kommer alltså sannolikt att se dagens ljus inom grundskolan inom en inte alltför lång framtid. (Den används idag på vissa universitet där man kallar det intelligent handledning). Förespråkare för metoden menar att metoden tillsammans med andra EdTech-lösningar kommer att revolutionera utbildningsbranschen.

Det låter ju jättebra – men problemet med Adaptivt lärande i skolan är just att det flyttar eleverna upp och ner genom innehållet på en nivå baserad på klassens elevprestanda utifrån ett antal bedömningsfrågor. Innehållet som presenteras för användaren anpassas alltså (med hjälp av AI) efter användarnas behov och inlärningstekniker, som bestäms utifrån specifika indikatorer från datorn samt hur användarna tidigare svarat på frågor och uppgifter.

Modellen baseras också på teorier framtagna av Burrhus Fredric Skinner. Skinner (som föddes 1904!), var en amerikansk psykolog och författare som ägnade sig åt tester inom experimentell psykologi. Bland annat utgick han från begreppet ”försök och misstag” när han omväxlande elektrifierade eller belönade möss för samma uppgift. Han menade att man bör förstå beteende som en funktion av tidigare förstärkningar i omgivningen och förespråkade att man skulle använda sig av olika beteendemodifikationstekniker (så kallad operant betingning, vilket var det han gjorde med mössen) för att göra samhället bättre och människorna lyckligare. 1968!!! skrev han boken The Technology of Teaching som nu ska ligga till grund för den Adaptiva inlärningens användande i skolan. Eftersom Skinner var så kallad behaviorist där man enkelt uttryckt ser på eleven som att ”den lär sig det läraren lär ut” i en slags passivt mottagande process så ligger det ju nära till hands att ge maskiner möjligheten att ge samma värde och anpassade stöd i utbildningen som en mänsklig lärare skulle kunna bidra med.

Men om man ser på utbildning som en interaktiv process och ser på individen som att ”den aktivt lär sig från det den föds tills dess den dör”, (humanistisk grundsyn, dock ej att förväxla med humanisterna), så förstår man snart att det är långt ifrån önskvärt att eleverna serveras någon allmän mish-mash av kunskaper på en generell nivå, fastän denna gång med hjälp av maskiner, (lärare var det inte så att ert jobb inte kunde automatiseras?).

Vi måste verkligen ställa oss frågan om vi anser det som utveckling att vi nu paketerar elevernas lärande i små färdiga paket i ännu större utsträckning, fast nu bara ännu mer effektivt. Vilka medborgare vill vi fostra? Passiva mottagare eller individer som ska kunna hantera ett okänt sammanhang och aktivt skapa sig sin framtid. Jag trodde att en konkurrensfaktor för oss i vårt kommande samhälle var att inte lära eleverna saker som kan ersättas av maskiner och att förståelse och känsla är det som faktiskt kommer att skilja oss ifrån maskinerna. Att det var det som gjorde att vi faktiskt kan styra och hantera vår kommande AI. Är det då klokt att göra våra barn till passiva mottagare av kunskap?

Adaptivt lärande tillsammans med olika EdTech-lösningar skulle säkert vara toppen för svensk skola om tekniken erbjöd individuella lösningar, men alla som satt sin fot i just svensk skola vet att politikerna är skickliga på att få det att låta bra. Verkligheten är dock densamma som den varit de senaste 50 åren.

Det känns som omvända världen att veta att en femtio år gammal teori nu ska forma morgondagens unga med hjälp av den mest utvecklade teknologi vi har….

ref: https://www.ciena.com/se/insights/articles/adaptive-learning-future-education-collaboration-edtech-networks_sv_SE.html, https://www.netinbag.com/sv/science/what-is-adaptive-learning.html
https://amp.sv.freejournal.org/3117559/1/adaptivt-larande.html

”Deepfake”

Words Fake News, https://www.vecteezy.com/members/rudoelena312083

Deepfake är en term som vi kommer att få bekanta oss med alltmer. Enkelt uttryckt kan vi översätta begreppet med desinformation eftersom det syftar på syntetiskt framställd media, antingen manipulerad av AI, men på sikt, helt framställd av AI.

Deepfake kan komma i form av bild, video, ljud eller syntetisk text. Med tekniken går det till exempel att skapa en mycket trovärdig video av en person där det kommer att vara i princip omöjligt att avgöra huruvida det är personen på riktigt eller inte du ser framför dig. Många kända personer kommer i och med det att tillskrivas saker de aldrig gjort, men får samtidigt ökade möjligheter att neka. För i en värld där allting kan vara fejkat går allt att förneka. Tekniken kan kännas lätt att avfärda eftersom vi lever i övertygelsen att vi kommer att lära oss, eller förstå när saker verkar fake eller inte. (Dessutom är ju vårt intresse för kändisarna och deras liv inte högsta prioritet). Men tänk nu en situation där USA:s president väcks mitt i natten och uppmärksammas på en falsk video där Kim Un Jong tillkännager en omedelbar förestående kärnvapenattack. Tyvärr är videon omöjlig att skilja från en riktig. Det handlar om sekunder innan presidenten måste ta ett beslut med vetskap om att följderna kan bli katastrofala. Plötsligt får problemet en annan dignitet.

Oavsett hur vi väljer att se på tekniken kring deepfake så uppkommer alltså ett antal mycket viktiga frågeställningar. När människor inte vet om det de ser är syntetiska medier eller inte – vad händer med förtroendet för autentiska medier. Hur kan en demokrati fungera om inte samhället/medborgarna kan vara överens om objektiva fakta och grundläggande normer för att starta en debatt. Dessutom – ska det vara lagligt att producera en deepfake video om vem du vill utan den personens godkännande. Svaren på de här frågorna är långt ifrån självklara och egentligen borde vi diskutera dem redan nu. Men vi gör väl mest som vi brukar. Kör huvudet så långt ned i sanden som möjligt och låtsas att det aldrig kommer att hända.

                                    ref: Nina Schick