En av tidernas största vetenskapsmän Albert Einstein yttrade många kloka saker i sitt liv. Ett citat som jag personligen tycker är helt genialiskt är: ”Galenskap är att göra samma sak om och om igen och vänta sig olika resultat”. Om du vill se andra resultat, gör inte samma sak.
Så åter till IT-boomen. Genom åren har jag hört många raljera och det är naturligtvis lätt. Men det finns mycket att lära och det vore dumt att inte ta med sig de erfarenheter vi kan in i morgondagens affärssammanhang.
Under IT-eran flödade ett antal olika bias som gjorde att det blev som det blev. Kognitiv bias kan enkelt översättas med ”tankefel” eller ”omedvetna förgivettaganden”, dvs tankar som styr oss i vardagen utan att vi faktiskt är medvetna om det. Begreppet myntades av Amos Tversky och Daniel Kahneman och de menar att bias är ett sätt som hjärnan fungerar på och som kan ge en skev verklighetsuppfattning. Det kan i sin tur leda till irrationella beslut och tolkningar. Fritt tolkat ur ett biasperspektiv hade man därför under IT-bubblan:
Confirmation bias – Man var helt enkelt inte intresserad av att ta in information som inte förstärkte det man redan visste. Förhållningssättet till den nya ekonomin var att den var synonym med framgång – intäkter och vinster skulle genereras av sig själva.
Aktualitetsbias eller Recency bias – när man värderar den senaste informationen man får högre än äldre data. Det innebär att vi blir beredda att satsa stort. Drömmen under IT-eran att enkelt tjäna snabba pengar blev uppenbar när företaget Netscape börsintroducerades den nionde augusti 1995. Företaget hade gått från idé till börsintroduktion på ett år och i samband med börsintroduktionen fördubblades värdet av aktien på ett dygn. Företaget hade 80% av marknaden och värderades till 3 miljarder dollar. Samtidigt hade det inte uppvisat någon som helst vinst.
Innovationsoptimism (Pro-innovation bias) – När vi övervärderar vad en innovation kan göra, och underskattar dess begränsningar samt Over Confidence bias vilket innebär att en person är för övertygad om sin egen kompetens vilket gör att man är mer benägen att ta risker. Som ett exempel så lät Boo.com analysföretaget MOA i London utföra en marknadsanalys andra halvåret 1999. Den omfattade flera länder, däribland Sverige. Projektet kom fram till att sajten varken fungerade som marknadsförings- sälj eller distributionskanal. Den identifierade också att målgruppen inte var redo att handla i de kvantiteter man räknat med på vare sig kort eller medellång sikt. Dessutom lyfte rapporten fram att det var problem med såväl lager som distribution och utöver det var betalsystemen inte tillräckliga. Men – när rapporten presenterades för Boo.com valde de att inte ta till sig synpunkterna . Man valde istället att analysera materialet utifrån den modell som ledningen själv identifierat. Då såg det annorlunda ut. Konkursen var ett faktum i maj 2000.
Band Wagon effect – när man tar till sig ett synsätt eller en uppfattning beroende på hur många som har den. I samband med att förutsättningarna för den tekniska utvecklingen började framträda under tidigt nittiotal hade den dåvarande chefen för USA:s centralbank Alan Greenspan 1994 gått ut med att han såg ett produktivitetslyft framför sig, baserat på det som skulle följa av utvecklingen. Allt fler började då enas kring idén om en affärslogik där intäkter och vinster ska genereras av sig själva. I samband med detta äntrade också riskkapitalisterna arenan. ”Alla” började förstå att det gick att tjäna pengar på IT och alla ville vara med.
Så vad blir analysen: Även i vår blivande kontext lyfter vi fram frågor som nytänkande, disruption och explosionsartad utveckling. Bara vad AI kommer att föra med sig av effektivitet, automatisering osv är svårt att riktigt se framför sig idag. När ”mattan rycks bort under fötterna” är det lätt att luta sig mot vad andra tycker eller bara följa strömmen. Men gå inte i den fällan. Vårt gamla sätt att tänka kommer inte att göra oss framgångsrika imorgon, men – ge dig själv tid att ställa om. Sätt dig redan nu in i vad som håller på att hända, inte bara i just din bransch utan i alla, så att du kan ”styra om båten” och förstå varför du måste göra annorlunda. Just den analysen kommer att ta ge dig viktiga konkurrensfördelar i morgondagens affärssammanhang.
https://www.svd.se/hjarnan-sorterar-bort-verkligheten,
https://economictimes.indiatimes.com/definition/confirmation-bias
Mapmaker 