Kanske var spelutvecklare inte det bästa rådet du fick

Photo by cottonbro on Pexels.com

Det går fort nu. Fortare än vi kan förstå till och med. Under de senaste åren har mer än en ung person fått rådet att bli spelutvecklare enligt principen ”det är framtidsjobbet”. Ja tills för fem år sedan var det kanske det, till viss del fortfarande kanske. Men nu händer det som alla de som gav de goda råden borde ha insett. AI tar över jobben. AI gör samma jobb som en människa bara betydligt snabbare, tekniskt skickligare och betydligt effektivare. Det ger fantastiska möjligheter för ett företag, men människorna får stryka på foten. Ett exempel på detta är företaget Mindark som ersätter delar av sin personal med AI. Syftet? Att skapa bättre effektivitet och på så sätt öka möjligheterna till framtida aktieutdelningar.

Andra exempel är företaget Dukaan, ett indiskt startup som har minskat sin supportpersonal med 90% efter att ha integrerat en artificiell intelligens (AI) chatbot i sin verksamhet. Summit Shah, grundare och vd beskriver det som en tuff men nödvändig process och där resultatet talar för sig själv – till exempel gick tiden från första svar från 1m 44s till instant! Upplösningstiden gick från 2h 13m till 3m 12s och kundsupportkostnaderna minskade med upp till 85 %.

Framtidsjobb var det ja.

https://twitter.com/suumitshah/status/1678460567000850450?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1678460567000850450%7Ctwgr%5E2f55405e446589b8e4cd43f23e5579eaf2e7e675%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fstlawyers.ca%2Fblog-news%2Fceo-replaces-staff-with-ai-chatbot%2F, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4oAKWe/halften-av-de-anstallda-sparkas-ersatts-av-ai

Hur hittar ”gårdagens företag” värde i AI?

Photo by Suzy Hazelwood on Pexels.com

Maskininlärning har förändrat, och kommer att fortsätta förändra affärsreglerna. Att i princip varje företag måste implementera AI i sina kärnprocesser för att vara med i matchen blir allt mer uppenbart Men för alla företag framstår det inte lika självklart med omställningen. Man förstår inte när och heller kanske inte hur det ska gå till. ”Det känns för dyrt”. ”Det passar inte alla” är då vanliga argument. Man ser visserligen att det finns ett värde. Men sedan är det stopp.

Problemet är att vi redan lever ”lite” i AI-eran men vi ser det inte riktigt. Vi existerar genom ett antal transaktioner och tjänster där enkelhet och snabbhet kombinerat med precision är självklara värden. Det tar vi för självklart och ”inte som AI” eftersom det sker seamless på daglig basis och är något vi vant oss vid.

Men redan i slutet av nittiotalet, i samband med de första darrande stegen av digitaliseringen, började vi prata om att kunderna blev alltmer kräsna och förväntade sig service utöver det vanliga. Jag vet inte hur många workshops jag genomförde med kunder som i sin tur behövde tänka om och lära sig att närma sig de egna kunderna på ”nya sätt”. På samma sätt är det idag – fast mer komplext. Idag när dina kunder handlar förväntar de sig den bästa upplevelsen i varje upplevelse de har. Du klarar dig liksom inte på tur eftersom det finns både förväntan och frustration i varje transaktion. Problematiken är att om du som ledare fortsätter att tänka ”frånkopplat” så ökar inte bara risken att du blir frånåkt av dina konkurrenter med expressfart. Dina kunder kommer att vända sig till andra aktörer som erbjuder dem precis det de vill ha – den bästa, enklaste, minst insatskrävande, spännande och mest ”socialt mediavänliga” upplevelsen de kan få.

Är du absolut säker på att du kan ge dina kunder det utan inblandning av AI i några processer så kör.

I annat fall – för att se värde måste du förstå värde. Du måste förstå vad du tackar nej till och vad det för med sig om du gör det. Det är inte konstigare än att du måste kunna läsa en årsredovisning för att förstå den. Det som måste till i ”gårdagens företag” är därför inlärning. Så sätt dig och din ledningsgrupp i ”skolbänken” (eller börja i alla fall läsa på och reflektera). Ingen behöver bli fullfjädrad ingenjör men i alla fall komma ut med en gnutta bättre förståelse. Varje chef och varje medarbetare behöver ha ett digitalt tänkesätt, de måste förstå i alla fall övergripande hur AI tekniker fungerar. De måste också förstå hur de används. Utöver det måste de förstå och vara beredda att delta i de förändringsprocesser du behöver göra när AI ska implementeras.

Nu kan ni gemensamt skapa värde i ditt företag.

https://hbr.org/2023/08/ai-wont-replace-humans-but-humans-with-ai-will-replace-humans-without-ai, https://www.welovethe90s.se/sa-har-internet-utvecklats-sedan-90-talet/, Mike Walsh: The Ai future of Business

Klarar du att gå i takt med AI och Molnet?

Image by Gerd Altmann from Pixabay

Upplever du också att AI ”hänger över dig som ett mörkt moln” som du egentligen borde utnyttja men inte riktigt vet hur, är du i gott sällskap. Även om Stockholmare och höginkomsttagare är de som anser sig veta mest om AI i vårt avlånga land (46% i respektive grupp), följda av universitets- och högutbildade (39%) så uppgav majoriteten av svenskarna (56%) att de hade ganska liten kunskap om AI i en undersökning gjord av Bolagsverket 2022.

Samtidigt ser fler och fler företag alltmer AI som en ”vägledande kraft”. Det gäller så gott som alla branscher.
Själva tricket med AI är ju att den omvandlar stora datamängder till användbara insikter, och fort går det. Tag bara Chat GPT som spottar ur sig en text på nolltid. Blev inte texten bra? Då är du sannolikt en kass prompter. AI:n visar vägen och vi följer, blir mer exakta och lär oss vartefter vad som krävs (skulle det inte vara tvärtom?) Men det är inte om det den här texten ska handla, utan det faktum att all data som genereras via AI lagras och bearbetas i Molnet. Det är intressant.
Man behöver ju inte ligga högst på WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale IV) för att förstå att avsevärda synergier finns att hämta genom att förena de två. Genom att kombinera AI och molnberäkning skapas smidigare, snabbare och mer effektiva lösningar. Molntekniken tillhandahåller den nödvändiga lagringskapaciteten och beräkningskraften, medan AI tillför intelligens. Det innebär att varje beslut blir datadrivet, varje lösning blir skräddarsydd och att varje innovation som görs tar oss ett steg närmare en värld där tekniken inte bara hjälper utan förstår och förutser när dessa båda ”sammansmälter”.
Hade vi haft nytta av en sådan lösning under covid? ”Ja” är svaret. Hade vi haft en hälsoapp som tidigt hade givit oss information om att ett influensautbrott var på väg och vilka försiktighetsåtgärder vi borde vidta så hade det kanske inte blivit någon pandemi. Tekniken finns och synergierna ger oss oanade förutsättningar. Integrationen av AI och molnteknik driver innovation, omvandlar branscher och ger också nästa generation av utvecklare unika möjligheter. Framtiden är här. Vi står inför en av vår tids största strukturförändringar. Hur ser ditt företag på möjligheterna?


https://www.itweb.co.za/content/RgeVDqPRwDz7KJN3, https://www.techmahindra.com/en-in/blog/the-synergy-of-ai-and-cloud-computing/, , https://ts2.space/en/the-synergy-between-ai-and-the-cloud-reshaping-industries/, https://bolagsverket.se/download/18.6e6c29d18481cff0f2214/1670481583044/svenska-folket-och-ai-2022.pdf

Hur många av dina medarbetare kommer att ha ett jobb 2030?


Många jag möter har till sist börjat inse att det händer saker på arbetsmarknaden. Frågor jag ofta får är därför: hur kommer det att se ut ? Vilka jobb kommer att försvinna inom ”närtid”? Hur kommer det att bli? Svaret på det är som vi alla vet att många jobb kommer att försvinna. Men ännu fler jobb kommer att delvis automatiseras eller ersättas av robotar. Det innebär att vi måste göra det vi egentligen inte är bäst på nämligen tänka om och förändras.

Ökad polarisering
Klart är att vi kommer att få se en alltmer ökande polarisering på arbetsmarknaden – i förlängningen kommer en del människor att ha mer ”normala” jobb och vara bra på dem, en annan del kommer att ha inte så normala jobb och de kommer till exempel att utföra samhällstjänst. En stor del eller stora delar av ”vanliga” jobb kommer att ha automatiserats och vi börjar alltmer närma oss 80/20 samhället. Uppsidan av omstruktureringen är att arbete bli säkrare och mer givande i ”framtiden”. Baksidan är att när en del av människors arbete ersätts av robotar, främst inom låglönearbeten så riskerar delen av arbetet som blir kvar att utföras av mänsklig kompetens att bli än mer repetitiv och mer isolerad.

Företaget Amazon som ersatt hundratusentals arbetstimmar med robotar kan nu ha större lager, packa snabbare och reducera sina kostnader. Samtidigt rapporteras en ökning av arbetsskador hos mänskliga medarbetare. Frågan är bara om det är intressant i ett företag där man lägger till ca tusen robotar om dagen och räknar med att ha fler robotar än mänskliga medarbetare år 2030 (man har f ö redan ca 500 000 robotar i sin verksamhet).
Oavsett vad vi tycker om detta – i samband med att allt fler jobb görs av robotar kommer ett nytt landskap för låginkomstjobb att växa fram. Det innebär att många låginkomstarbetare står inför minst sagt stora utmaningar. Hur förbereder du din organisation? Eller tror du att just ditt företag sitter säkert?

Lars Rinna, M Walsh, https://www.iffs.se/nyheter/ai-for-manniskor-eller-manniskor-for-ai/, https://fortune.com/2023/02/01/cathie-wood-robots-amazon-automation-ai/

Vägen till Gen Z:s plånbok

Bild av cottonbro studio: https://www.pexels.com/sv-se/foto/mode-vanner-skola-staende-6217826/

Framväxten av Gen Z som en inflytelserik konsumentgrupp blir alltmer påtaglig. Men det är en spretig grupp. Samtidigt som man värderar hållbarhet och ansvarsfull konsumtion är man rädd om plånboken. Samtidigt som man är underkastad ”märkeskraften” vill man vara individuell, jobbmässigt värderar man sin frihet men vill känna sig trygg, och samtidigt som anslutningsmöjligheter är viktiga, strävar Generation Z också efter integritet och bävar för att bli digitalt överexponerade. Lägg till att optimism och impulsivitet är det som driver dessa digitala infödingar i deras köpbeslut och fram träder inte helt självklara förutsättningar.
Vägen till Gen Z:s hjärta är alltså ingen enkel ekvation, men klart är att de företag som hittar lösningar där ekonomiskt ansvar inte står i konflikt med hållbara val, individualitet inte står i konflikt med märkeslojalitet och integritet inte står i konflikt med digital överexponering kommer att vara vinnare på marknaden.
Framväxten av Generation Z som en ekonomisk drivkraft är uppenbarligen något som inte kan ignoreras. Hur gör ditt företag för att ta tillvara och möta deras preferenser?

Mc Kinsey, M Walsh, Djafarova, E. & Foots, S. (2022). Exploring ethical consumption of generation Z: theory of planned behaviour, Na-kd lanserar second hand-plattform för generation z.https://www.di.se/digital/na-kd-lanserar-second-hand-plattform-for-generation-z/ Djafarova, E. & Bowes, T. (2021). ‘Instagram made Me buy it’: Generation Z impulsepurchases in fashion industry. Journal of Retailing and Consumer, mfl

SMRT – ett smart exempel på partnerskap

Ett bra exempel på samarbete för att bättre ta sig in i ett nytt affärssammanhang är exemplet med företaget SMRT. Dr. Ayesha Khanna, CEO of ADDO AI samt expert inom AI, fick (redan 2018) i uppdrag av företaget SMRT, ett företag inom kollektivtrafik i Singapore, att hitta en ny och innovativ affärsmodell. Företaget upplevde att de var utsatta för ökad och annorlunda konkurrens från bland annat Uber. Nu ville de hitta ett bättre sätt att möta och serva kunden.

Efter ett inledande arbete tillsammans insåg Khanna att vad företaget behövde var ett helt nytt sätt att se på resan. Hon föreslog därför att man skulle tänka om helt och hållet och se resan som en ”digital upplevelse”. Själva resan skulle vara utgångspunkten och allting under kundens resa till sitt slutmål skulle vara sammanlänkat oavsett om det var en bil, en buss eller ett automatiserat fordon. Kunden skulle själv kunna bestämma genom en enkel app hur han eller hon ville ta sig fram. Appen skulle också tala om hur kunden skulle resa och med vilket fordon för att få den snabbaste och bästa resan skräddarsydd för just den. Kunden skulle också vara helt säker på att när bussen stannar så står taxin och väntar eller att tillexempel en cykel är bokad. Betalning skulle ske på ett ställe i appen. I samband med detta formulerade SMRT också ett nytt Brand Promise: ”Medborgarna kan ta sig från a-b genom att använda vilken typ av fordon som helst, och betalningen sker smidigt och enkelt via mobilappen”. När tankearbetet var klart återstod bara att starta arbetet med implementering av det nya synsättet. Något som inte var lika enkelt och självklart som man först trott.

Efter den lite omstörtande insikten att företaget SMRT behövde se annorlunda på sig själv och kundens resa, inleddes ett omfattande utvecklingsarbete. Det visade sig ganska snart att problematiken för SMRT var just att företaget hade svårt att se sin nya roll – det var helt enkelt svårt för ledningen att se på sig själva och verksamheten på ett så nytt och annorlunda sätt. Behovet av att automatisera, integrera och samarbeta med många olika företag var svårt att ta till sig. Allteftersom arbetet fortskred blev det allt tydligare att det var långt ifrån självklart att göra den mentala resa som behövdes för företaget. Framförallt var det svårt att implementera synsättet, och det som verkade enkelt utåt för kunden var svårt bakom kulisserna. Det som var mest omtumlande för företaget var att de blev tvungna att börja förhandla med andra företag och organisationer, reda ut frågor kring dataaccess, identifiera frågor som; ”vem äger kunden, och vem ska ha mest betalt för en viss sträcka”. Men när allt var gjort och alla hinder var överkomna var lösningen storslagen. SMRT hade integrerats med aktörer som bussar, tåg, bildelning, cykeldelning, scooterdelning, automatiserade förarlösa bilar, och ”on demand shuttles”.

Det är inte svårt att föreställa sig hur många risker det fanns med det arbete som SMRT gjorde. Låt oss till exempel leka med tanken att ledningen inte haft så stor vilja att vara framsynta, och därmed, i ett läge när de egentligen önskade mer kontroll, hade förmågan att göra tvärtom och våga kasta sig ut i det okända. Alternativet hade ju varit att göra det som tidigare varit en ganska säker väg till framgång att utveckla verksamheten, nämligen att helt enkelt extrapolera från det förflutna. Vad hade hänt då? Säkert hade man fått några av sina processer mer effektiva än innan men hade man flyttat sin verksamhet in på morgondagens arena och mött morgondagens kundkrav? Med största säkerhet inte.

Utan modiga ledare som hade förmågan, viljan och modet att ”tappa kontrollen” och helt tänka om sin affärsmodell hade utvecklingsarbetet aldrig kunnat genomföras. Har du vad som krävs för ditt företags resa in i morgondagen?

https://www.smrt.com.sg/About-SMRT/Our-Identity, https://www.smrt.com.sg/Portals/0/InvestorRelations/SMRT-Group-Review-2018-2019.pdf

“Talang vinner tävlingar, men samarbete och intelligens vinner turneringar.”

Bild: Anja, Pixabay. CItat ovan: MIchael Jordan

Ända sedan vi lämnade jordbruket och klev in i fabrikerna har företag försökt att organisera sig med målet att säkerställa optimal effektivitet. Här har många intressanta aktörer satt sina spår, Henry Ford som tyckte att alla kunder gärna själva fick välja färg på bilen ”bara den var svart”, till Fredrick Taylor (grundaren av Scientific Management) som i sin iver att skapa effektivitet försökte knäppa västen med vänster hand samtidigt som han rakade sig med höger. (Målet var att komma under två minuter. Antalet skärsår uppvägde dock inte det hann vann i tid. Det tar ju tid även att sätta på sig plåster).

Även om tiden har gått strävar vi av naturliga skäl fortfarande efter att uppnå effektivitet i var och en av våra verksamheters affärsfunktioner. Syftet har också varit att leverera väl definierade produkter och avgränsade tjänster.

Men idag är inte som igår och i princip ”alla” företagsledare vet att vi inte kan fortsätta utgå ifrån hur det varit.

Ändå fortsätter många produkter och lösningar att se ut och levereras på exakt samma sätt som de alltid har gjort.

För att ta ett exempel – ska du åka tåg från en ort till en annan så beställer du ju dina biljetter via en digitaliserad tjänst på nätet. Det är inte speciellt enkelt och ganska frustrerande med allt som ska fyllas i och väljas, men du slipper i alla fall sitta i telefon som förr i tiden. Men – om du vill ta dig till eller från tågstationen så får du lösa det på egen hand. Antingen genom en app i mobilen eller genom att helt enkelt gå och ställa dig i regnet på taxistationen.

Hur svårt skulle det kunna vara att du kunde lösa alltihop med ett enda litet klick? Vad skulle krävas av de företag som i så fall skulle leverera den tjänsten? Svaret på den frågan är inte enbart ny teknik, svaret är heller inte ett utökat antal människor i någon av verksamheterna som skulle beröras. Svaret är ett nytt mindset och det som i stor utsträckning kommer att ta många företag in i framtiden – samarbete.

För sent ska syndaren vakna!

Photo by Andrew Neel on Pexels.com

Vikten av att vi för en aktiv dialog om AI i samhället och att politikerna ser sitt ansvar är ju något jag skrivit om här i bloggen under det senaste ett och ett halvt året. Därför är det intressant att se att media nu till sist vaknat i frågan. Det är därför jag med viss förundran läser i Aftonbladet att Elon Musk (som ju varnat för riskerna med AI under lång tid) tillsammans med forskare och ansedda tech-ledare från olika länder, skriver ett öppet brev till länders regeringar där de lyfter fram riskerna med AI. Rädslan är att vi utvecklar något som vi inte kan hantera menar de. Därför bör AI utvecklingen av system starkare än den senaste modellen GPT-4 sättas på paus. Ett race där tech-bolagen stressas till att vara först med att släppa vassare och vassare produkter gynnar ingen. Tvärtom gör det att riskerna ökar och på bara några års sikt kan teknikens intelligens överstiga människans menar man vidare (något som ju för övrigt forskarna tidigare hävdat inte skulle kunna hända förrän 2050 någon gång sådär, men mest sannolikt aldrig).

Helt ärligt – hur kan det här komma som en överraskning. Var det verkligen någon som var det minsta påläst som inte trodde att det skulle bli såhär. Och vilket ansvar har våra politiker när de valt att inte sätta sig in i en fråga som kan ändra hela vårt samhälle och på sikt vår syn på själva innebörden av att vara mänsklig. När tänker de lämna baksätet? Trodde de på fullt allvar ”att nu är det internet – fast lite bättre”.

Risken och valet från våra beslutsfattare att inte prioritera att sätta sig in i frågan är att de väntar tills det är försent, eller rättare sagt tills de med förvånad min väntat så länge att de blir systematiskt manipulerade av en algoritm de inte förstår.

Varför låter du andra skapa dina konkurrensfördelar?

Image by Pete Linforth from Pixabay

För att din organisation ska bli framgångsrik på morgondagens arena behöver du identifiera din nya roll på marknaden. Det kan verka svårt men kan inte vänta. Utan en plan för omvandling lever ditt företag på lånad tid.

Problemet är att det är lätt att veta hur det var, men inte hur det blir. För att tänka utifrån något som du egentligen inte riktigt har full koll på vad du kan förvänta dig av, så måste du försätta dig själv och ditt ledningsteam i ”ett framtida mindset”. Det är inget du gör sista halvtimmen på styrelse- eller ledningsgruppsmötet. Det kräver tid – och arbete och måste underhållas kontinuerligt. Med ett framtida mindset kommer ditt ledningsteam att vara så nära det som ska hända som det går, om inte är risken stor att ni bara repeterar gammalt beteende. Och som du vet – du kan inte lösa dagens problem med gårdagens lösningar (som en klok person en gång sade), än mindre morgondagens.

Nyckeln till att ta sig förbi Legacy thinking i den här processen kan egentligen bäst liknas (även om det låter banalt) vid att ”kasta ankar”. ”Förra affärsplanearbetet låg vi här men nu utforskar vi nya vatten”. För att kunna ta nya steg måste du ärligt reflektera över om det som tog dig hit verkligen hjälper dig att gå framåt – eller om det är så illa att det faktiskt håller din verksamhet tillbaka? Ska ankaret verkligen ligga kvar? Du måste ställa dig just den frågan även om det går bra för organisationen. Det som en gång lett dig hit leder ju inte nödvändigtvis verksamheten fortsatt framåt.
Hela organisationen måste också vara uppbyggd kring en självklar smidighet där tänkesättet utgår kring det faktum att ”vår värld har utvecklats, och kommer att fortsätta att utvecklas – och det på drastiska sätt”. Det ska vara självklart och inbyggt i kulturen.

Sist men inte minst behöver du ett tabu. Det består av ett ”förbud” att enbart benchmarka mot jämförbara konkurrenter. I dagens affärskontext går det helt enkelt inte att lita på andra. De kanske inte alls upplever något behov av utveckling eller kursändring eftersom de tittar på vad alla andra i branschen gör. Det finns också en risk att ”alla” etablerade i en befintlig bransch gör ungefär samma sak, på samma eller ungefär samma sätt, med samma typ av människor. Titta på bil- eller telekombranschen så förstår du. På samma sätt ska du inte använda dig av information som alla andra också använder sig av. De flesta affärsskolor använder tex samma litteratur, och det i princip världen över. Likhet leder inte till framgång och alldeles för många företagsledare idag utgår från att någon annan ska förse dem med en konkurrensfördel. Är du en av dem?

Sluta curla Gen Z

Image by Sly from Pixabay

Lyssnar just nu på en bok. ”Hästpojken”. Den handlar om en idag skicklig och välkänd svensk ryttares väg till framgång. Att rida som ung kille var långt ifrån någon självklarhet under uppväxten och vägen var stundtals krokig. Men – det är inte det som är det intressanta i det här sammanhanget. Det som verkligen fångade mig i boken var när författaren (och idag välkända Influencern, Carl Hedin) skriver om en insikt han får. Han har jobbat och slitit hos en mycket erkänd ryttare men han har inte fått ut det han vill. Han bestämmer sig därför för att sluta och i ett möte med en annan ryttare ”beklagar” han sig över att inte fått tillräckligt med support i sin egen ridning i sin anställning. Nu ville han hitta ett ställe att arbeta på där hans arbetsgivare skulle stötta honom i vått och torrt och verkligen prioritera att utveckla hans ridning.

Det blev en hård landning för Carl när han istället för medhåll från den han talade ut hos fick veta att han letade efter något som aldrig skulle hända. Ansvaret låg på honom själv. Den utveckling han ville ha, fick han själv ansvara för att åstadkomma.

I Carls fall handlade det efter mycket vånda om att han ”såg ljuset”, han fick insikten att han själv måste skapa sina förutsättningar. Det var hans jobb att få de mest kompetenta människorna att faktiskt vilja arbeta med honom i en slags win – win. Och vägen dit kunde han bara leda själv. Eller som han själv uttrycker det i boken: ”I din utvecklings förarstol sitter inte din tränare, din mamma eller din häst. Där sitter bara du”.

I samband med denna kloka insikt hörde jag en intervju, lite i bakgrunden, några dagar senare. Det är en person från HR på ett stort svenskt företag som berättar hur de lyckas ”fånga” Generation Z. ”Vi beskriver det som en utvecklingsresa” säger HR-personen. ”Genom att få de unga att förstå att verksamheten utvecklas om de utvecklas så gör vi det tillsammans. Och vi kommer verkligen att prioritera deras personliga utveckling. Då vill de hoppa i båten”. Nu är ju Carl Hedin några år för gammal för att vara Gen Z. Därav kanske hans insikt. Men när vi hör hur man resonerar på det här företaget så är det lätt att tro att det tyvärr är många i ”bomullsgenerationen” som kanske aldrig får den för livet alldeles nödvändiga insikten.

Vems fel är det. Sannolikt inte deras eget i alla fall.